Vi är hemma.

Resan hem tog tid. Lång tid! Det var en enda lång karavan med bilar som, kändes det som, sträckte sig hela vägen från Jung till Partille. Maxhastigheten låg på 80 km/h. Men nästan alla höll sig lugna med några få undantag. Trollen sov hela vägen hem och Theo blev jätteförvånad när vi kom hem. "Mamma, du måste ha kört racerfort, för den här resan gick ju jättesnabbt!"

Theo har haft en toppenhelg han också! I dag har de varit och badat, det är ju killarnas absoluta favoritsysselsättning. De har varit jätteduktiga hela tiden, det är som om de plockar fram det duktiga i varandra. Synd bara att vi bor så långt ifrån varandra...

Molly hittade Adams fina trampbil när vi hämtade Theo, så hon ville inte alls sätta sig i den stora bilen för att åka i flera timmar, krävdes en del övertalning. Men när vi lockade med pappa som väntade och längtade hemma så blev det fart på henne!

Honom har vi längtat efter massvis och jag tror visst att det var ömsesidigt!

I morgon kör vardagen igång igen och den börjar med tandläkarbesök för min del...