Bamse och Bamboo

När alla till slut vaknade i morse tog vi en lååång frukost med mycket godsaker, innan det var dags för en del av oss att bege oss mot Lorensbergdteatern och Bamse!

Utanför väntade, förutom Adam och Erika, både Bamse och Lille Skutt på oss! Molly skrek av lycka och plöjde väg genom folksamlingen för att kramas! Ingen hänsyn visades, hon skulle bara fram. Theo, däremot, vägrade ens titta på dem. Jag vet inte riktigt vad det är men han har något emot sådana figurer, där en människa har klätt ut sig till någon forn av kramdjur. Det är ju samma sak med Lisebergskaninerna, inte en enda gång att han har kramat dem medan Molly tycker att det är det absolut bästa med Liseberg.

Och hon kramade både Bamse och Lille Skutt så det räckte och blev över för dem båda. Dessutom visade hon sin lilla gose-Bamse och programbladet för Bamse. Till slut tog Theo trots allt mod till sig och vågade sig (buren i min famn) fram till Bamse och kände lite på pälsen. Då såg han att Bamse hade en dragkedja i ryggen och blev väldig fundersam. Och efter en stund gick han med raska steg fram och nöp Bamse i svansen och gick, mycket stolt, därifrån...

Föreställningen var riktigt bra och så där lagom spännande med både spöken, häxor, sjörövare och skurkar. Men självklart segrade den goda sidan i slutet av historien. Brott lönar sig inte!

Efter föreställningen åkte vi bort till Bamboo för lite Mongolian BBQ. Där slöt William, Maria och Ludvig upp. De hade varit och förlustat sig i svampskogen under tiden som vi var på teatern. För det är tydligen så, enligt Maria, att vi bor mitt i ett av Göteborgsområdets absolut bästa svampställen! Synd bara att ingen av oss i familjen gillar kantareller...

Mycket mätta och belåtna tog vi bron ut till Backaplan för att titta på en cykel till Adam. Vi köpte ju Theos cykel på Cykelringen där och de har, förutom bra priser även en fantastisk service! Adam hittade en jättefin 20" cykel. De skulle montera lampor och lite annat på den under veckan och så skulle Peter ta med den en av dagarna när han jobbar här nere men vi hinner knappt hem förrän de ringer och säger att cykeln är färdig. Så nu kan Erika åka förbi där i morgon och få med den hem direkt!

Vi köpte också lampor till Theos cykel för det blir ju mörkt så tidigt på kvällarna och det är ju bra om han både syns och ser när han är ute och cyklar på eftermiddagarna.

Nu sänker sig kvällslugnet över Tahult och pojkarna skall strax stoppas i säng för tredje gången den här kvällen...

En dag som denna!

Man är inte 25 längre...

Helt klart ursköna fåtöljer på VIP-salongen! Fällbara! Hade inte filmen varit så kul, så är nog risken stor att man hade somnat.

Men nu var den faktiskt riktigt rolig, Svensson, Svensson. Så där skämmas-å-deras-vägnar-rolig. Lite min typ av humor, jag älskar ju Fawlty Towers och "stackars" Basil, som alltid krånglar till det för sig. Filmen kom inte upp i den klassen riktigt men det var lite åt det hållet.

Kvällen fortsatte sedan med gott vin och oerhört trevligt sällskap. Givande diskussioner och glada skratt!

När vi gick därifrån konstaterade vi att det var vid ungefär samma tid som man brukade gå ut när man var yngre... Som sagt, man är ju inte 25 längre.

Vi var lite hungriga så vi stannade till och tog en kebab på vägen hem. Och då kommer det. Smset! Molly har vaknat och är jätteledsen. Kebaben svaldes i två tuggor och färden hem hade gett oss en bra placering i vilket rally som helst!

Men vi har haft hur trevligt som helst och nu är det Molly-mys som gäller.

Tack snälla Maria för barnvaktshjälpen!

Svensson, Svensson.

med cider och popcorn.

Kvällen börjar på VIP-loungen på Bergakungen.

Ingen vet hur den slutar...

Liten sjukling.

En febrig liten kille passar sina vita tigrar. Hoppas att denna feber inte är början på något stort, utan att det är snabbt övergående. I morgon kommer ju Adam hit och ska gå och se "Bamse och världsmästaren i elakhet" på Lorensbergsteatern, tillsammans med oss, då kan man ju inte vara sjuk!

Idioter på Wordfeud

Jag tycker att det är riktigt roligt att spela Wordfeud, en kul utmaning och en rejäl hjärngympa! Oftast spelar jag mot vänner och släktingar men har även testat någon gång att spela mot okända. Men det slutar jag nog med efter i dag. Jag råkade på en riktig idiot som började anklaga mig för att fuska och hävde sedan ur sig den ena förolämpningen efter den andra och grövre och grövre blev de. Och allt detta för att jag hade tur med bokstäverna i början och lyckades få in några långa ord på rätt ställen. Droppen för denna motspelare var ordet "tårpil", ett sådant ord kan man tydligen inte kunna utan måste fuska sig till?

Jag förstår mig inte på sådana människor? Det måste ju vara något som är riktigt fel när man blir så upprörd över ett spel och att man direkt utgår från att motspelaren fuskar när det går bra. Men med tanke på de ord personen hävde ur sig mot mig så förstår jag att det inte gick så bra, snacka om taskigt ordförråd...

Och detta med att fuska i spel, hur kul är det? Jag menar, för det första är det ju ett spel, inte blodigt allvar. Det är ju inte så att man vinner något förutom äran. Och där, för det andra, hur är det egentligen med äran om man har fuskat? Då är det ju inte man själv som har vunnit, eller hur?

Nej, jag tänker fortsätta wordfeudas mot dem jag känner, totalt fuskfritt! Från min sida i alla fall ;-)

Nu är det strax däckningsdags för hela familjen, utom Linnea som ska iväg och jobba nu. Det gäller att vila ordentligt i natt, för i morgon kväll, hör och häpna, blir det en liten utgång för mig och Labbe! Det var inte i går det hände senast. Inte ens i år...

Mammas operation i tisdags verkar ha gått bra. De plockade ut all skrot ur foten så nu hoppas vi innerligt att det är detta som har gjort ont så hon kan bli bra snart igen!

Det är lite frostigt i livet just nu..

Dags att leta fram vantar, isskrapa, mössa, halsduk, rattmuff och drömma sig bort till varmare breddgrader...

Ibland blir man mållös!

Göteborg har ju en del välkända platser som även en icke-göteborgare kånner till. Därför blev jag oerhört förvånad när jag försöker stämma träff med min snart 14-årige son på Avenyn, när han befinner sig på Kungsportsplatsen och han inte har en aning hur han ska gå...

Vilken torsdag!

Vilken torsdag jag har haft i dag! Ända tills jag skulle hämta Theo på skolan klockan 15.30 och får reda på att det är tisdag i dag. På tisdagar hämtar jag Theo klockan 14 för att han ska hinna till simskolan vid 16 och Molly ska hämtas därmellan.

Man behöver ju inte vara matematiker för att räkna ut att det blev liite stressigt. Som tur var kunde Labbe åka upp till Öjersjö och hämta Molly, så jag och Theo kunde åka direkt ut till Lerum.

Jodå, han hann i tid till lektionen. Med nöd och näppe och andan i halsen!

I dag är det vår fina Bellas dag!

Hoppas lillebror ser till att du får en underbar dag!

Vi tänker också på mamma som, i detta nu, ligger på operationsbordet för att (förhoppningsvis) äntligen få ordning på foten som hon bröt så illa förra våren.

Hoppas att de duktiga doktorerna kan lösa detta nu!

Den förlorade sonen har återvänt!

Ludvig har kommit hem, relativt helskinnad, från Kiruna. Lite frostnupna tår, ekande tomt i plånboken och rejält med träningsvärk men annars helt ok! Pingisen gick väl sådär men det är ju alltid kul att få se nya platser!

Själv har jag haft en lätt kaosartad måndag. Mamma skulle på teckenspråkskurs precis bredvid verkstan, så hon stannade kvar efterTheos Lisebergskalas i går och sov över här. Hon åkte med mig när jag lämnade barnen och sedan släppte jag av henne. Det var bara det att vi inte hann handla firarglass till Theos skola i går, så jag fick, istället för att svänga in på verkstan, åka bort till ICA Maxi, handla och sedan åka tillbaka till Casa, lämna glassen och sedan bort till verkstan igen. Där försöker jag jobba men av någon anledning så är jag jordens mest populära person just då och alla vill prata med mig. Det ringer på både mobilen och den fasta konstant. Tillslut fick jag köra en fuling och be killarna att säga att jag inte var på plats...

Redan kl 13.30 var jag tvungen att ge mig av för att hämta Ludvig vid tåget och då hade jag inte ens hunnit äta lunch. Tur att resan till stationen gick snabbt, hann med en snabb sushi innan tåget kom in.

Resten av eftermiddagen gick i ett rasande tempo. Hämta Theo, hämta Molly, hämta maten på ICA, hem och packa upp varorna, leta registreringbevis till en av servicebilarna för att kunna göra en extranyckel, laga mat, äta, plocka undan, natta barn, blogga och så fort jag är klar med det ska jag stupa i soffan och fånglo på TV en stund innan det är dags att natta mig också...

Övningar.

Lisa: Övar du på att skriva M, eller är det B?

Theo: Nej, jag övar på att rita rumpor...

6 årig riddare på Liseberg

Världens bästaste Theo fyller 6 år!

Tänk att vi har fått ha dig i 6 år redan! Du underbara, roliga, busiga, kluriga, smarta, duktiga, söta, coola stora kille! Vi älskar dig så otroligt mycket!

Nu ska vi "smyga" in och börja fira honom. Frågan är bara om vi kommer upp i hans loftsäng allihop?