Ett kilo räkor var inhandlade till kvällens middag och det blev bara jag och Labbe som delade på det. Ja, minus några som Molly norpade åt sig i förbifarten. Hon och Theo blev hungriga så tidigt och orkade inte vänta på att pappan skulle komma hem från jobb, så de slök några hamburgare som jag stekte i ordning till dem istället. Och Lisa var på kalas hos sin farfar ikväll så det blev en rejäl räkfrossa! Jag hade ju dessutom köpt baguetter och skagenröra för att det säkert skulle räcka...
Jag har hållt mig i viloläge i dag också men lite bus har jag orkat med mellan varven.
Och lite omlackering av både Molly och mamman!
De här två har busat järnet i dag. Full fart hela dagen. Vädret ute har ju inte varit det bästa och Molly har hållit sig inomhus större delen av dagen och varit på sin älskade storasyster. Theo är lite tåligare och har varit ute och cyklar en del. Säger han. Fast jag såg cykeln stå parkerad utanför grannens hus en stor del av den tiden, så...
Nu sover trollen och detsamma lär väl jag också göra strax. Energi är inte det jag har mest av just nu...
lördag 22 september 2012
fredag 21 september 2012
Äntligen!
Nu är det fredag, vilket är likamed dansdag för Theo. Det är en svettig liten kille som kommer ut från lektionssalen efter 50 minuter. Och en minst lika svettig instruktör. All denna svett bekymrar dock inte Molly det minsta, hon ska krama båda killarna ändå.
Tacos blev det inte några här i kväll, trots att det är fredag. Jag har blivit så läskad av mängder med smaskiga lasagner ute i bloggvärlden det senaste och nu var det äntligen vår tur! Så himla gott!
De här två är minst lika glada som jag att det är helg!
Jag har vilat precis hela dagen men är ändå helt slutkörd och har ont i varenda millimeter av kroppen. Skräp är vad det är...
Nu har småtrollen ätit upp fredagsmyschipsen och ska strax stoppas i säng!
Jag stannar hemma idag...
vilar, pausar, återhämtar...
Fick samtal från läkaren i går. Nya mediciner...
Men barnen blev lyckliga i alla fall, de fick åka till skolan med pappa, i servicebilen! Kan det bli häftigare än så! Dessutom är det fredag i dag och en hel helg ligger framför oss!
Fick samtal från läkaren i går. Nya mediciner...
Men barnen blev lyckliga i alla fall, de fick åka till skolan med pappa, i servicebilen! Kan det bli häftigare än så! Dessutom är det fredag i dag och en hel helg ligger framför oss!
torsdag 20 september 2012
onsdag 19 september 2012
Vilken toppendag på simskolan!
Theo hittade till och med rätt bana och vi fick en förklaring till förra veckans fadäs, fröken Malin var inte på plats och vikarien kände inte Theo igen... Lektionen gick också bra, bara lite bus ibland.
Molly simmade hela kortsträckan, 6 meter och nästan hela långsträckan, 12 meter, helt själv! Hon lyckades dyka till botten, från kanten, helt utan hjälp!! Barn flyter ju annars som korkar och har jättesvårt att ta sig ned utan en hjälpande knuff.
Klockan blir ju alltid ganska mycket innan vi är hemma från simskolan och att då ställa sig att laga mat... Näää... Gyllene Måsen ligger ju på bekvämt svänga-förbi läge, perfekt på vägen mellan Vattenpalatset och vårt hus. Barnen är ju nöjda i alla fall.
Nu är det sleepingtime! Godnatt!
Molly simmade hela kortsträckan, 6 meter och nästan hela långsträckan, 12 meter, helt själv! Hon lyckades dyka till botten, från kanten, helt utan hjälp!! Barn flyter ju annars som korkar och har jättesvårt att ta sig ned utan en hjälpande knuff.
Klockan blir ju alltid ganska mycket innan vi är hemma från simskolan och att då ställa sig att laga mat... Näää... Gyllene Måsen ligger ju på bekvämt svänga-förbi läge, perfekt på vägen mellan Vattenpalatset och vårt hus. Barnen är ju nöjda i alla fall.
Nu är det sleepingtime! Godnatt!
Dagens Theocitat.
Vi lyssnar på radion i bilen där de spelar Belinda Carlisles, Heaven is a place ön earth. Theo blir överlycklig! Mamma den här låten låter precis som Åh, åh, vad det är skönt att vara naken, fast på engelska...
tisdag 18 september 2012
Som det har regnat i dag!
Ibland är man väldigt tacksam över att man har ett inomhusjobb. Idag har det verkligen vräkt ned stora delar av dagen. Plus en massa åska! Stora, mäktiga blixtar över en kolsvart himmel. Häftigt men lite läskigt...
Barnen på Casa fick gå in på rasten för att det åskade så mycket.
Theo gillar när det regnar, för då får man ju använda paraply!
Fotografen har varit på Casa igen, den här gången för syskonfotona. För första gången får vi med tre av syskonen på en bild! Barnen här ju varit ganska utspridda tidigare. När de tre stora var små, gick de visserligen på samma skola, Mammut men då var det ändå uppdelat i skola och förskola, med fotografering på olika dagar?!? Som mest har vi haft fyra barn på fyra olika ställen i två olika kommuner men nu, äntligen, har vi dem vi skjutsar på samma ställe. Så lyxigt!
Just nu försöker jag natta vår lilla treochetthalvtåriga ilskebytta. Hon är tillbaka i "Jag vill inte ha dig här-jag älskar dig, mamma-stadiet" Tålamod...
Senaste kommentaren på detta tema är: " Jag gillar inte hela dig"
Tur att hon är söt....
även om det inte syns här eftersom hon inte vill titta på detta"dumma, dumma mamma".
Barnen på Casa fick gå in på rasten för att det åskade så mycket.
Theo gillar när det regnar, för då får man ju använda paraply!
Fotografen har varit på Casa igen, den här gången för syskonfotona. För första gången får vi med tre av syskonen på en bild! Barnen här ju varit ganska utspridda tidigare. När de tre stora var små, gick de visserligen på samma skola, Mammut men då var det ändå uppdelat i skola och förskola, med fotografering på olika dagar?!? Som mest har vi haft fyra barn på fyra olika ställen i två olika kommuner men nu, äntligen, har vi dem vi skjutsar på samma ställe. Så lyxigt!
Just nu försöker jag natta vår lilla treochetthalvtåriga ilskebytta. Hon är tillbaka i "Jag vill inte ha dig här-jag älskar dig, mamma-stadiet" Tålamod...
Senaste kommentaren på detta tema är: " Jag gillar inte hela dig"
Tur att hon är söt....
även om det inte syns här eftersom hon inte vill titta på detta"dumma, dumma mamma".
måndag 17 september 2012
Treåringar är ett väldigt speciellt folk...
Vi fick lite finbesök här hemma i dag.
Arvid och Victor hängde med hem efter Casa...
och med tanke på Victors diet, så fick även mjölkmaskinen hänga på...
När vi alla kom hemramlandes var det mellanmålsdags för barnen och Arvids blodsocker var nedtryckt ändå ned i tåspetsarna. Allra helst ville han bara ligga på golvet och leka våt trasa. Äta ville han absolut inte göra. Fast mat ville han ha. Men inte korv. Men han var hungrig. Inte. Och korven han absolut inte ville ha, den ville han ha både senap och ketchup på...
Molly blev så fascinerad av detta, så hon satte i sig hela sin korv OCH bröd av bara farten och korv står väldigt högt upp på hennes "går-inte-att-äta" lista.
Efter maten ville de gå ut. Eller inte. I alla fall inte med skor på. Fast stövlar gick bra. För Arvid. Absolut inga stövlar på Mollys fötter (hon som annars tar varje tillfälle i akt för just dessa fotbeklädnader), där skulle de vara just de springskorna, med dragkedja, som hon måste ha hjälp med att få på, inte de andra som hon fixar själv.
De var ute i trädgården på baksidan och lekte men helt plötsligt blir det så där oroväckande tyst. Vi ropar och letar men får inget svar. Då ser jag två huvuden som står inne i lekstugan och kikar ut genom fönstret utan att ge sig tillkänna. Nåväl, de var lokaliserade i alla fall.
Kerstin och jag satt i köket och gullade med Victor och kollade till vildingarna då och då. När Kerstin går ut ser hon sin högt älskade son stå och asgarva helt näck, sånär som på gummistövlarna han inte skulle ha på sig. När Kerstin ropar på honom, förbyts det lätt hysteriska skrattet i dito gråt, det är nu han kommer på att det faktiskt inte är sommar och varmt ute längre. Kerstin går och plockar upp hans kläder, som visar sig vara dyngvåta. Det visar sig att han har blivit våt när han satte sig på Theos traktor och insett att det inte är bra att vara ute i kylan och leka med blöta kläder. Mycket bättre då att ta av sig dem.
Under tiden som detta skådespel pågår, sitter Molly på lekstugans farstukvist och stortjuter. Hon vill att Lisa ska hjälpa henne på med springskorna. De där med dragkedjan på, som hon varit så duktig och tagit av sig när de lekte i lekstugan. Det är bara det att Lisa är inte hemma och kommer inte hem än på några timmar, vilket Molly är väl medveten om.
Theo och hans bonuslillebror, Victor (Theo är väldigt putt på sina tråkföräldrar, som förvägrar honom ett till syskon och kom på den geniala idén att låna Victor som lillebror ) däremot, har skött sig exemplariskt hela tiden!
Kerstin och pojkarna stannade på middag och fick sig en delikat korvstroganoff till livs. DÅ var Arvid hungrig och satte i sig två stora portioner.
Även Molly har ätit bra idag. Hon hörde ju när jag och doktorn pratade om att hon inte går upp i vikt och hur viktigt det är att hon får i sig tillräckligt med mat. Jag är inte jätteorolig för detta, hon utvecklas ju som hon ska, är frisk och pigg och glad. Dessutom så går hon ju inte NED i vikt längre. Och det är ju igen, med bästa vilja i världen, som kan påstå att hon ser undernärd ut...
Efter middagen busade Labbe lite med treåringarna i soffan medan Kerstin förberedde för hemfärden. Undrar jag om de han ut från vår gata innan Arvid slocknade?
Molly har ju, i dag, visat att hon är så stor, så hon inte behöver använda anknäbben längre när hon tar medicinen! Den ska hon numera, förutom att busade med pappa med, använda på alla sina Lisebergskaniner och andra gosedjur.
I morgon är det min tur att gå till läkaren. Ett möte med reumatologen. Igen...
Arvid och Victor hängde med hem efter Casa...
och med tanke på Victors diet, så fick även mjölkmaskinen hänga på...
När vi alla kom hemramlandes var det mellanmålsdags för barnen och Arvids blodsocker var nedtryckt ändå ned i tåspetsarna. Allra helst ville han bara ligga på golvet och leka våt trasa. Äta ville han absolut inte göra. Fast mat ville han ha. Men inte korv. Men han var hungrig. Inte. Och korven han absolut inte ville ha, den ville han ha både senap och ketchup på...
Molly blev så fascinerad av detta, så hon satte i sig hela sin korv OCH bröd av bara farten och korv står väldigt högt upp på hennes "går-inte-att-äta" lista.
Efter maten ville de gå ut. Eller inte. I alla fall inte med skor på. Fast stövlar gick bra. För Arvid. Absolut inga stövlar på Mollys fötter (hon som annars tar varje tillfälle i akt för just dessa fotbeklädnader), där skulle de vara just de springskorna, med dragkedja, som hon måste ha hjälp med att få på, inte de andra som hon fixar själv.
De var ute i trädgården på baksidan och lekte men helt plötsligt blir det så där oroväckande tyst. Vi ropar och letar men får inget svar. Då ser jag två huvuden som står inne i lekstugan och kikar ut genom fönstret utan att ge sig tillkänna. Nåväl, de var lokaliserade i alla fall.
Kerstin och jag satt i köket och gullade med Victor och kollade till vildingarna då och då. När Kerstin går ut ser hon sin högt älskade son stå och asgarva helt näck, sånär som på gummistövlarna han inte skulle ha på sig. När Kerstin ropar på honom, förbyts det lätt hysteriska skrattet i dito gråt, det är nu han kommer på att det faktiskt inte är sommar och varmt ute längre. Kerstin går och plockar upp hans kläder, som visar sig vara dyngvåta. Det visar sig att han har blivit våt när han satte sig på Theos traktor och insett att det inte är bra att vara ute i kylan och leka med blöta kläder. Mycket bättre då att ta av sig dem.
Under tiden som detta skådespel pågår, sitter Molly på lekstugans farstukvist och stortjuter. Hon vill att Lisa ska hjälpa henne på med springskorna. De där med dragkedjan på, som hon varit så duktig och tagit av sig när de lekte i lekstugan. Det är bara det att Lisa är inte hemma och kommer inte hem än på några timmar, vilket Molly är väl medveten om.
Theo och hans bonuslillebror, Victor (Theo är väldigt putt på sina tråkföräldrar, som förvägrar honom ett till syskon och kom på den geniala idén att låna Victor som lillebror ) däremot, har skött sig exemplariskt hela tiden!
Kerstin och pojkarna stannade på middag och fick sig en delikat korvstroganoff till livs. DÅ var Arvid hungrig och satte i sig två stora portioner.
Även Molly har ätit bra idag. Hon hörde ju när jag och doktorn pratade om att hon inte går upp i vikt och hur viktigt det är att hon får i sig tillräckligt med mat. Jag är inte jätteorolig för detta, hon utvecklas ju som hon ska, är frisk och pigg och glad. Dessutom så går hon ju inte NED i vikt längre. Och det är ju igen, med bästa vilja i världen, som kan påstå att hon ser undernärd ut...
Efter middagen busade Labbe lite med treåringarna i soffan medan Kerstin förberedde för hemfärden. Undrar jag om de han ut från vår gata innan Arvid slocknade?
Molly har ju, i dag, visat att hon är så stor, så hon inte behöver använda anknäbben längre när hon tar medicinen! Den ska hon numera, förutom att busade med pappa med, använda på alla sina Lisebergskaniner och andra gosedjur.
I morgon är det min tur att gå till läkaren. Ett möte med reumatologen. Igen...
Med Bamse och plåster blir allt bra!
En höjning av dosen, glutenprov och nytt sätt att ta medicinen, blev resultatet av dagens besök. Hon här inte gått upp ett gram på över ett år, väger 12,9 kilo, trots att hon äter som en häst, så läkaren ville att vi skulle ta om glutenprovet som vi tog för några år sedan. Längden stöter hon däremot fint, nästan enligt hennes kurva, 90,5 centimeter. Hon sa inte ett pip, när sköterskan stack henne, tittade bara intresserat på när droppe efter droppe rann ned i provröret.
Nu ska vi tillbaka till Casa med henne och jag ska till jobbet och se om jag får något gjort.
Nu ska vi tillbaka till Casa med henne och jag ska till jobbet och se om jag får något gjort.
Tänk att min lilleplutt-lillebror fyller 30 år i dag!
Det känns ju som det här inte var längesedan. Sedan var han bara 8 år när han blev morbror också, det skiljer mindre mellan honom och Lisa än mellan honom och mig. Han var världens sötaste, busigaste, påhittigaste, envisaste, roligaste lillebror (självklart jämsides med min andra lillebror...) och är nog så fortfarande.
Grattis på födelsedagen, fina bror! Tack för det fantastiska kalaset igår och ha en riktigt bra födelsedag!
Krama Bella och Vincent från oss alla!
Molly och jag är på Barnmedicin för en lite koll av hennes astma.
Grattis på födelsedagen, fina bror! Tack för det fantastiska kalaset igår och ha en riktigt bra födelsedag!
Krama Bella och Vincent från oss alla!
Molly och jag är på Barnmedicin för en lite koll av hennes astma.
söndag 16 september 2012
Mätta och belåtna är vi nu hemma igen efter en härlig dag i Trollhättan.
Dagen började på The Golden Flower, en mysig Kinarestaurang nära torget i Trollhättan. God mat var det också, buffé, vilket är väldigt smidigt när man har barn, det blir liksom helt ok att få en tallrik med gurkbitar, räkchips, ris och minivårrullar. Tror inte någon restaurang har just den kombinationen på menyn...
Eftersom det ingick efterrätt i priset, friterad banan med glass, så tog vi och promenerade hem till Kristofer och Bella.
De bor så bra, så Bella har gångavstånd till sitt jobb. Tänk om man hade det så!
Deras lägenhet var jättefin, de fick den nyrenoverad när de flyttade in och fick välja tapeter med mera själva. Fantastisk smak här de! Nu kanske inte storleken på lägenheten är just den som passar vår bautasläkt bäst. Fungerar bättre med typ en lada eller något och allra helst utan ömtåliga saker. Vi är ju många även när vi bara är de allra närmsta... Men som det sägs, finns det hjärterum, så finns det stjärterum och alla hade himla kul och barnen kunde till och med rusa runt och jagas mitt i allt.
Dags att fira födelsedagsbarnet med sång och tårta!
Har ni sett en häftigare tårta?!? Varje fånglager är bakat för sig och sedan ihopsatt till en underbart god tårta med både banan och blåbär mellan lagren. Sugarpaste i olika olika färger på toppen. Dessutom var den otroligt god men ack så mättande!
Födelsedagsbarnet med sin tårtbit.
Presentutdelning hanns också med. Många fina saker fick han, värvat med en hel del pengar, vilket alltid behövs...
Det här fina och oerhört praktiska stafliet, som enkelt kan fällas ihop och bäras med, med låda för alla tillbehör, fick han av sin fina Bella! Så glad han blev!
En annan källa till glädje för honom är den här lille krabaten:
Nu är det dags att förbereda lite för i morgon. Skoldags och dessutom ska Molly till sin astmaläkare igen.
Tre generationer Harald.
Eftersom det ingick efterrätt i priset, friterad banan med glass, så tog vi och promenerade hem till Kristofer och Bella.
De bor så bra, så Bella har gångavstånd till sitt jobb. Tänk om man hade det så!
Deras lägenhet var jättefin, de fick den nyrenoverad när de flyttade in och fick välja tapeter med mera själva. Fantastisk smak här de! Nu kanske inte storleken på lägenheten är just den som passar vår bautasläkt bäst. Fungerar bättre med typ en lada eller något och allra helst utan ömtåliga saker. Vi är ju många även när vi bara är de allra närmsta... Men som det sägs, finns det hjärterum, så finns det stjärterum och alla hade himla kul och barnen kunde till och med rusa runt och jagas mitt i allt.
Dags att fira födelsedagsbarnet med sång och tårta!
Har ni sett en häftigare tårta?!? Varje fånglager är bakat för sig och sedan ihopsatt till en underbart god tårta med både banan och blåbär mellan lagren. Sugarpaste i olika olika färger på toppen. Dessutom var den otroligt god men ack så mättande!
Födelsedagsbarnet med sin tårtbit.
Presentutdelning hanns också med. Många fina saker fick han, värvat med en hel del pengar, vilket alltid behövs...
Det här fina och oerhört praktiska stafliet, som enkelt kan fällas ihop och bäras med, med låda för alla tillbehör, fick han av sin fina Bella! Så glad han blev!
En annan källa till glädje för honom är den här lille krabaten:
Nu är det dags att förbereda lite för i morgon. Skoldags och dessutom ska Molly till sin astmaläkare igen.
Tre generationer Harald.
På väg mot Trollhättan.
Nu är Mollys dans avklarad för den här veckan och nu har vi packat in oss i bilen för att åka på kalas. Föremålet för firandet är min minsta lillebror, Kristofer, som fyller 30 år! Hur 17 det nu kan vara möjligt? Han är ju så himla mycket yngre än mig, hur kan han fylla 30 redan??
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)