I dag åkte julgranen ut

men alla barr stannade kvar inomhus. Trots att vi följt alla grankonstens regler, så var granen knustorr redan nu. Det räckte att någon andades i rummet, så rasade det ned en massa barr. När vi väl fått av allt pynt, så var det inte många barr kvar på granen men desto mer på golvet.

Tomtebloss hör ju julen till men efter att bästaste Saras hus brann ned och hon och hennes syster var en hårsmån från döden, på grund av ett tomtebloss i en torr gran, bränner vi aldrig sådana i granen, utan allra helst utomhus. Barnen tycker att det är så kul att snurra runt dem och se ljusmönstren som blir i mörkret. Det gör även deras far.

Barnen kvicknar till mer och mer, de har till och med busat runt här en del på kvällen. Aptiten kommer också tillbaka och de åt varsin ordentlig portion med ris och kebab och massor med sallad.

Bella har däremot blivit inlagd, dels har hon rejält med feber men dessutom är hennes värden ganska dåliga. Hon får ordentligt med medicin för att hjälpa upp detta men de vill ha henne kvar för att hålla koll. Tackolov behövde hon inte åka till Uddevalla, det räckte med Trollhättan, så Kristofer och Vincent kan komma och hälsa på henne. Dessutom är Bellas mamma hos dem just nu för att hjälpa till. Mamma och pappa ligger ju fortfarande mer eller mindre däckade, så de har fullt upp med att ta hand om sig själva.

Det börjar ljusna!

På flera sätt. Mörkret sänker sig senare och senare på eftermiddagarna och vi börjar så sakteliga må bättre.

Jag och barnen tog oss till och med ut på en liten promenad på morgonen. Vi var bara ute en halvtimme men det är en halvtimme längre än den sammanlagda tiden barnen har varit utomhus den senaste veckan.

Nu satsar vi järnet på vitaminer, nu ska vi bygga upp det som influensan har raserat. Teriyakiwokad, strimlad entrecote med grönsaker och glasnudlar, blev dagens lunch.

Sedan får man ju balansera lite, kan ju inte superchocka kroppen efter julens utsvävningar, en och annan chokladtomte får också ingå i dieten, det är ju ändå lördag i dag!

Nu kollar vi på Scooby Doo och Loch Ness monstret! Spännande!

Influensan from hell...

Immunförsvaret kämpar på, segern börjar anas. Virusarna kämpar för sitt liv men försvagas allt mer men än är inte slaget vunnet.

Det här har varit en pärs som heter duga, har aldrig varit med om något liknande. Värst har det helt klart varit att se barnen så sjuka men värken, tröttheten, hostan, illamåendet och det halsonda har varit riktigt (ursäkta ordvalet) skitjobbigt!

Molly har varit riktigt pigg under dagen, så hon och jag tog en sväng in till Landvetter för att handla. Hon har fortsatt sin hosta men den är inte värre just nu än vad den brukar vara vid en vanlig förkylning. Hon medicinerar fullt och håller astman ganska bra stången.

Theo har kvicknat till under dagen och åt faktiskt en rejäl portion spaghetti och köttbullar till lunch och sitter just nu och kollar på Gladiatorerna tillsammans med Labbe. Molly ville inte se, hon förstod inte alls vitsen med det utan kommenterade i istället hela tiden; "Men man får ju inte puttas?" Det är mammas flicka det!

Tänk vad skönt det kunde vara om vi alla kunde få bli friska i morgon och kanske kunna hitta på något kul de sista jullovsdagarn!

Bella, Kristofer och Vincent har också blivit sjuka, det är ju inte helt bra för Bella med tanken på hennes cellgiftsbehandling. Hon har varit inne och tagit prover och vi hoppas innerligt att allt ser ok ut. Lille Vincent har också varit hos doktorn, han hade en öroninflamation och har fått penicillin. Då gäller det bara att få i hela dosen i pojken och helst få den att stanna kvar också.

Morfar trodde att han skulle fått komma hem i dag men det visade sig att han hade lite för mycket vätska kvar i lungorna, så han har får stanna ett tag till.

Känns som det är lite mycket just nu...

Fortsatt sjukstuga.

Jag och Molly hade en vaknatt i natt. Hennes feber bara steg och steg, trots olika febernedsättande. Till slut ringde jag 1177 för det kändes inte helt ok när febern började vandra uppåt 41-strecket igen, utan någon som helst reaktion på medicinen. Jag brukar vara väldigt försiktig med att ge febernedsättande, febern fyller ju en väldigt viktig funktion under en infektion men när den går upp över 40 grader vill jag gärna få stopp på stigningen. Och självklart ger jag något om det är så att de har ont men då är det mot just smärtan och inte mot febern.

Jag fick veta att just med influensan kan det tydligen vara så att man inte reagerar nämnvärt på febernedsättande och då får man vara lite extra vaksam, så inte tempen smiter upp över 41 grader, för det är inte helt nyttigt.

Jag skulle hålla henne så sval det gick och åka in direkt om febern gick över 41 grader. Nu stannade den på 40,7 och efter några timmar började den faktiskt vända nedåt!

När hon vaknade på morgonen mådde hon väldigt mycket bättre och tempen har hållit sig mellan 39 och 40 grader hela dagen.

Hon har till och med ätit i dag, både mat och choklad! Det känns ju väldigt bra, hon har ju inte direkt några marginaler, vår lillplutta. Hon går inte upp i vikt alls, har inte gjort så på 1 1/2 år och en nedgång är inte helt nyttigt för henne. Så nu blir det riktigt energirik mat för hela slanten, bara favoriträtter resten av jullovet.

En gräddig gryta med resten av julskinkan, riven wiskeycheddar, mousserande vin och muskot, åts med god aptit och både ris och sallad slank ned.

I dag är det den här killen som mår riktigt dåligt. Han har inte riktigt lika hög feber som Molly hade igår, ligger strax under 40 men han mår ändå riktigt uruselt. Han har sovit nästan hela dagen och kräkts vid flera tillfällen. Det skär i hjärtat att se sina barn så sjuka, man vill bara ta bort det onda och göra dem friska. Theo har ju inte heller något att ta av, så det tar styggt på krafterna. Så typiskt att använda halva jullovet till att vara sjuk på, de hade så väl behövt den här tiden för att vila upp sig ordentligt.

Just nu ligger Theo i soffan och sover med en sval, fuktig handduk över ansiktet. Jag vill gärna ha lite koll på honom när han är så sjuk. Molly däremot, ligger och sussar gott i sin säng, för hennes del är det värsta nog över. Det verkar det vara även för Labbe, även om han fortfarande har rejält med feber och är helt slutkörd.

Nu håller vi tummarna för att hela gänget mår bättre i morgon!

Här rasar febern.

Jag är nog den som är minst sjuk med mina 38 grader, alla de övriga ligger runt 40-strecket. Vi gav barnen lite Ipren förut för att de skulle orka äta lite men Theo somnade innan det hunnit verka och för Molly steg tempen ytterligare till den låg på 40,7. Efter en dos paracetamol fick vi till slut ned den under 40 strecket.

Nu sover gänget och jag kollar på en miniserie av en av mina favoritförfattare, Stephen King. Kanske inte det smartaste man kan göra ensam när man är mörkrädd men jag är ju lite av en självplågare...

Vad värre är, mina Skittles är slut! Är det någon som vet var man kan köpa sådana här i Sverige? Gärna nära Göteborg?

Mysbyxedag

Vi har bara lullat runt i mysbyxorna hela dagen i dag. Eller ja, Labbe fick ju faktiskt åka iväg en sväng till verkstan och lämna ut ett släp och fixa lite papper och sådant. Och just ja, barnen sprang över till grannarna, först Nismos matte och husse och sedan till Olivia. De var borta nästan hela dagen. Men jag har bara lullat runt i mysbyxorna.

Labbe gjorde detsamma från att han kom hem igen, nu har febern och hostan tagit även honom. Såå typiskt att han blir sjuk när han är jourledig. Vi skulle ju åkt till släkten i Uppsala och Märsta i dag men det blir inget med det heller.

Tur att det sänds en aldrig sinande ström med filmer på tv när man inte orkar ta sig för något. Nu har barnen äntligen fått se Trollkarlen från Oz och i alla fall Theo tyckte att det var superspännande. Molly somnade ungefär samtidigt som Dorothy gav sig iväg längs "The Yellow Brick Road" och sedan sov hon gott hela filmen.

I år är det Linneas tur att fly staden. I dag satte hon sig på tåget mot Idre, där hon ska säsongsjobba till i mars. Oerhört spännande, tycker både hon och vi. Lite för spännande höll det på att bli med en gång. Det var någon som blev påkörd på Göteborgs Central i dag och inga tåg kunde gå. Fullt pådrag med ambulanser och brandbilar. Nu löste sig nog det mesta till slut. Linnea kom iväg (hoppas bara att hon hinner med anslutningståget) och mannen är förd till sjukhus med, vad jag förstod, inte alltför allvarliga skador.

Nu ska jag krypa ned till resten av familjen i soffan igen, det är ungefär vad vi orkar med i dag.

Den här bilden som Lisa har gjort, tycker jag är så himla fin!

Välkommen 2013!

Vi har stora förhoppningar på dig, bara så du vet!

Gott Nytt År

önskar vi er alla!

Födelsedagar och trist slut på det här året...

Vi firar ju dubbelfödelsedag i vår familj i dag!

Dels fyller min morfar 89 år i dag!!

Tyvärr har han haft en hel del problem med hjärtat det sista och ligger sedan ett par dagar på sjukhus och mår inte så bra alls. Det är riktigt jobbigt, särskilt som jag har blivit så sjuk och inte vågar hälsa på honom. Det är samma sak för mamma, både hon och pappa är dåliga.

Där kommer vi in på det andra födelsedagsbarnet, pappa fyller 64 år i dag och ligger nedbäddad med hög feber och hosta.

Tyvärr är det ännu fler i vår närhet som har drabbats av svår sjukdom. Min fina, underbara, roliga svägerska Bella, fick strax innan jul reda på att krånglet med bröstet inte var något som berodde på amningen, det var bröstcancer! Ena lymfkörteln har svullnat upp och i fredags fick hon sin första omgång av cytostatika. Just nu mår hon dock förhållandevis bra och svullnaden på halsen har minskat!

Det är lite svårt att hålla humöret uppe just nu. Det är tur att Adam har varit här några dagar och livat upp stämningen. Han skulle ju åkt med oss upp till Lidköping i morgon, där tanken var att vi skulle fira nyår men det blir ju inget med det nu. Peter fick komma ned och hämta hem honom i dag istället, vilket inte mottogs med speciellt blida ögon av barnen. Peter fick inte ett jättevarmt mottagande, kan man ju lugnt säga.

Själv har jag halvsovit mig igenom hela dagen, bara vaknat korta stunder.

Slötittat på TV utan att riktigt fatta vad det är jag kollar på och just Jamie Olivers program brukar jag sitta som klistrad vid.

Labbe kom hem med de här till mig, i en liten paus bland alla jourjobb som naturligtvis strömmar in en dag som denna.

Han hann dock med att pressa en hel kanna med grape- och apelsinjuice innan han fick åka igen.

Nu är det dags för mig att sova och hoppas på att morgondagen känns lite ljusare.