Vi kom aldrig så långt som till plantering i dag. Det kom en massa feber mellan. Nu är det Mollys tur att däcka, 39,8 öste temperaturen upp i på nolltid och humöret gick i bott lika snabbt. Det enda som dög därefter var att sitta i mammans knä och nypa, allt annat genererade mycket högljudda och gnälliga protester.
Men efter lite sömn (fortsatt i mammans knä) gick det bättre och det mystes med pappan en stund. Och tur var väl det, för här har vi kört vidare på vårtemat och grillat!
Helgrillad fläskfilé och sallad stod på menyn och räkor i chili och vitlök till förrätt. Mycket vitlök är det så jag tycker lite synd om alla som ska resa till Rom från Landvetter tidigt i morgon bitti, som våra middagsgäster kommer göra, kan inte vara helt kul att sitta på raden framför dem i alla fall ;-)
Jag har, återigen, lyckats undvika Melodifestivalen med undantag för en halvminut, när jag satt i soffan och tog på Molly pyjamas. Då var det en gul kyckling som studsade runt och vrålade något om kingen. Jag trodde det var sådant där skämtframträdande som de har ibland i pauserna men helt plötsligt hojtar Theo att han vill rösta!
Jag behöver väl egentligen inte tala om ifall han fick rösta eller inte...
Nu är dock alla småtroll i säng och även de äldsta, som ska åka tiiiidigt i morgon. Kvar är bara vi medelålserstroll, som softar i soffan och försöker stålsätta oss inför trasselnatten som alltid följer febern i fotspåren när det gäller Molly. Alla andra barn i familjen har sovit som allra bäst när de har varit sjuka men inte den här trasselfian. Då brukar alltid nattskräcken komma som ett brev på posten och ingen i hela huset får sova.
Sänk ljudet innan du tittar på den här filmen:
Hon varken sover eller är vaken utan är bara vettskrämd för allt, inklusive oss. Vi får inte röra henne, då blir det bara ännu värre. Det enda vi kan göra är att sitta bredvid henne och finnas där för henne när det släpper, vilket som längst har tagit nästan en timme. Oftast går det dock över på 10-15 minuter men det är riktigt långa minuter...
lördag 3 mars 2012
Här tar vi våren på allvar!
Och ignorerar fullständigt alla hot om minusgrader och snö. Väderleksrapporterna brukar ju ändå aldrig stämma, eller hur! Här ska det växa så det knakar i våra minidrivhus, så vi får mängder med blomster till våra blomlådor och krukor på altanen!
fredag 2 mars 2012
Egen massör är guld värd!
Ryggen känns betydligt bättre och det har jag min privata massör att tacka för! Jag har fått en ordentlig genomkörning av både rygg och ben och nu känns det som det släpper. Får jag massage i morgonbitti så kommer det nog vara helt ok sedan!
Nu har hela familjen klivit in i tacokomat och jag försöker jaga isäng dem i stigande åldersordning med varierat resultat. Men i morgon har vi ju sovmorgon, så det är inte hela världen om det blir lite sent i kväll. Vi har inga planer för morgondagen mer än att Marianne och Reine kommer frampå eftermiddagen. De ska ju åka på världens kryssning, istället för den de skulle åkt på med Costa Concordia. Just det skeppet åker ju ingenstans just nu. Nu blir det en härlig kryssning som börjar på Guadelope och slutar i Medelhavet. Och vi ska få busa med Zingo under hela den tiden! Underbart, det ser vi fram mot!
Nej, nu får jag göra ett ryck om småtrollen ska komma isäng på denna sidan midnatt...
Nu har hela familjen klivit in i tacokomat och jag försöker jaga isäng dem i stigande åldersordning med varierat resultat. Men i morgon har vi ju sovmorgon, så det är inte hela världen om det blir lite sent i kväll. Vi har inga planer för morgondagen mer än att Marianne och Reine kommer frampå eftermiddagen. De ska ju åka på världens kryssning, istället för den de skulle åkt på med Costa Concordia. Just det skeppet åker ju ingenstans just nu. Nu blir det en härlig kryssning som börjar på Guadelope och slutar i Medelhavet. Och vi ska få busa med Zingo under hela den tiden! Underbart, det ser vi fram mot!
Nej, nu får jag göra ett ryck om småtrollen ska komma isäng på denna sidan midnatt...
Skräp också!
Här hade vi planer på en härlig fika på altanen, fixa lite fredagstacos och njuta av fredagen. Vad händer då? Det knäpper till som sjutton i ryggen, när jag kör hem från Mammut och nu ligger jag här, har vrålont och kan knappt röra mig medan barnen leker ute.
Suck... :-(
Suck... :-(
Detta inlägg är riktat främst till min älskade sambo.
Hej älsklingen!
Vore det inte dags för en favorit i repris?
It's a wonderful life!: Åh, vilken helg! Det känns som om vi verkligen skulle behöva något sådant nu och det är faktiskt över ett år sedan vi var där!
Puss, puss!
Jag älskar dig!
Vore det inte dags för en favorit i repris?
It's a wonderful life!: Åh, vilken helg! Det känns som om vi verkligen skulle behöva något sådant nu och det är faktiskt över ett år sedan vi var där!
Puss, puss!
Jag älskar dig!
torsdag 1 mars 2012
De utlovade simskolebilderna kommer nu!
Nu har jag äntligen orkat lägga in bilderna från simskolan i går.
Just nu sitter jag och väntar på att Labbe ska komma hem med småtrollen. De åkte och handlade efter skolan i dag, så jag skulle slippa men jag undrar om de handlade hela affären...
Färger
är något som mina barn älskar. Allihop! Enda gångerna som grått, svart och andra, i deras tycke, tråkiga färger går an, är i kombination med rosa, orange, rött eller någon annan härligt klar färg!
onsdag 29 februari 2012
En pappa på simskolan
Jag mår ju inte helt ok, så Labbe fick följa med till simskolan med Molly i dag. Theo fick stanna hemma med Ludvig och Linnea, jag ville inte utmana ödet nu när han ska till skolan i morgon. Molly var så lycklig över att pappa skulle komma med, han har ju inte varit med henne och badat sedan, ja, jag kommer faktiskt inte ihåg när han var med sist.
Jag följde ändå med i badet men tog det lugnt och fotade en del. Det är inte så att jag inte tror att Labbe fixar att ta sin dotter till simskolan men... Kan ju säga som så, att det tog honom 10 minuter att få på henne baddräkten, fel...
Fast det spelade inte Molly (eller mig heller, för den delen) någon som helst roll, det var bara så roligt att pappa var med!
Det blev en hel del bilder tagna men datorn ligger i väskan och jag orkar helt enkelt inte ta upp den nu. Men en bilduppdatering kommer, det lovar jag!
Nu är tre troll i säng, det fjärde sitter på bussen på väg in till jobb i Göteborgs krogliv. Jag tror minsann att trollpappa och trollmamma bör göra detsamma! Nej, inte vimla ut i kroglivet (det har vi redan gjort så det räcker och blir över förr om åren) men väl krypa i säng! Det känns som om det behövs mycket sömn om man någonsin ska bli frisk igen!
Jag följde ändå med i badet men tog det lugnt och fotade en del. Det är inte så att jag inte tror att Labbe fixar att ta sin dotter till simskolan men... Kan ju säga som så, att det tog honom 10 minuter att få på henne baddräkten, fel...
Fast det spelade inte Molly (eller mig heller, för den delen) någon som helst roll, det var bara så roligt att pappa var med!
Det blev en hel del bilder tagna men datorn ligger i väskan och jag orkar helt enkelt inte ta upp den nu. Men en bilduppdatering kommer, det lovar jag!
Nu är tre troll i säng, det fjärde sitter på bussen på väg in till jobb i Göteborgs krogliv. Jag tror minsann att trollpappa och trollmamma bör göra detsamma! Nej, inte vimla ut i kroglivet (det har vi redan gjort så det räcker och blir över förr om åren) men väl krypa i säng! Det känns som om det behövs mycket sömn om man någonsin ska bli frisk igen!
Och jag som aldrig brukar delta i tävlingar...
Men nu gäller det ett Feelgoodpaket inne hos Maria; Jag och de mina: Utlottning av Feel-good-paket och det känns ju som en bra grej att vinna just nu ;-)
Så var det visst dags för mig också.
Nu när Theo börjar kvickna till, faller resten av familjen, en efter en. Ludvig ringde i går och sa att han mådde skräp, så han hoppade över pingisträningen och åkte direkt hem efter skolan istället. Och den pojken var inte direkt sval när han kom hem, het som en kamin, ligger väl närmare sanningen.
Jag hoppades, in i det längsta, att jag skulle klara mig men det sprack i går eftermiddag, när hela kroppen började värka på mig och febern slog till. Så läget i dag är en pigg liten kille, som är hemma den, för oss, obligatoriska feberfria dagen, en däckad stor kille och en nästan lika däckad mamma. Pappan började känna av lite också, så han skyndade sig till jobbet, för att jobba järnet...
Det är bara Molly som är helt frisk! Och hon väntar sig att det ska bli simskola i dag, hur vi nu ska lösa det? Någon måste ju vara med henne i vattnet...
Jag hoppades, in i det längsta, att jag skulle klara mig men det sprack i går eftermiddag, när hela kroppen började värka på mig och febern slog till. Så läget i dag är en pigg liten kille, som är hemma den, för oss, obligatoriska feberfria dagen, en däckad stor kille och en nästan lika däckad mamma. Pappan började känna av lite också, så han skyndade sig till jobbet, för att jobba järnet...
Det är bara Molly som är helt frisk! Och hon väntar sig att det ska bli simskola i dag, hur vi nu ska lösa det? Någon måste ju vara med henne i vattnet...
tisdag 28 februari 2012
Nu tävlar jag igen.
Den här gången är det Susanne P, som firar 40 000 besökare på hennes fina blogg,Susanne P med att lotta ut en ljudbok. Och ljudböcker är ju världens bästa bokformat för en som mig, som nästan aldrig hinner sätta sig ned och läsa men väl lyssna medan jag fixar allt som hör livet till. Det går t om att lyssna medan man jobbar. Helt klart ett toppensätt att förena nytta med nöje!
måndag 27 februari 2012
Så snabbt livet kan förändras.
Jag hade egentligen tänkt skriva någonting helt annat här men så kikade jag in hos fina Joanna, Joannas universum och läser där om hennes enorma sorg. Hennes storebror omkom i en trafikolycka i Thailand, natten innan han skulle åka hem.
Tänk så snabbt det kan växla från lycka och glädje, till den djupaste sorg och förtvivlan. Ena stunden är allt som vanligt och i nästa är livet förändrat för alltid och man kan inte göra något för att rätta till det igen. Ett enda, litet misstag är det enda som behövs. Jag tänker på det känslokaos som Joanna och hennes familj måste befinna sig i just nu.
Min positiva inställning till trots, så tänker jag alltid, tvärtemot de flesta, att "det mycket väl kan hända mig". Saker händer och man kan inte alltid skydda sig. Samtidigt är det nog just därför som jag har den positiva livssynen, olyckor kan drabba oss när som helst, därför är det oerhört viktigt att vi tar hand om det liv vi har och våra nära och kära och lever här och nu, istället för att bara sukta efter mer och längta frammåt!
Min farfar sa till mig, när han var 87 år gammal, att han var så nöjd med hur han hade levt sitt liv, att han hade gjort allt det som var viktigt för honom. Han var tillfreds med livet!
Tänk så snabbt det kan växla från lycka och glädje, till den djupaste sorg och förtvivlan. Ena stunden är allt som vanligt och i nästa är livet förändrat för alltid och man kan inte göra något för att rätta till det igen. Ett enda, litet misstag är det enda som behövs. Jag tänker på det känslokaos som Joanna och hennes familj måste befinna sig i just nu.
Min positiva inställning till trots, så tänker jag alltid, tvärtemot de flesta, att "det mycket väl kan hända mig". Saker händer och man kan inte alltid skydda sig. Samtidigt är det nog just därför som jag har den positiva livssynen, olyckor kan drabba oss när som helst, därför är det oerhört viktigt att vi tar hand om det liv vi har och våra nära och kära och lever här och nu, istället för att bara sukta efter mer och längta frammåt!
Min farfar sa till mig, när han var 87 år gammal, att han var så nöjd med hur han hade levt sitt liv, att han hade gjort allt det som var viktigt för honom. Han var tillfreds med livet!
Min älskling är hemma igen!
Efter två månaders strul och funderingar på bilbyte, är min fina, underbara Toyota hemma och hel igen och allt är glömt och förlåtet!
Jag tycker om min Toyota!
Jag tycker om min Toyota!
Plusgraderna har återvänt!
Så snart är detta ett minne blott!
Här har vi just tagit oss genom hemligheternas kammare och ska strax träffa fången från Azkaban.
Här har vi just tagit oss genom hemligheternas kammare och ska strax träffa fången från Azkaban.
Självklart...
ska det börja snöa igen när all snö precis har smält bort. Fullkomligt vräka ned för säkerhets skull. Och naturligtvis har vi, för första gången på länge, minusgrader så snön lägger sig också.
Skönt att sitta i soffan och mysa med en liten sötkille då! Och hoppas på att det bara är tillfälligt, både snö och sjukdom men inte myset, förstås, sådant behöver vi mer av istället!
Skönt att sitta i soffan och mysa med en liten sötkille då! Och hoppas på att det bara är tillfälligt, både snö och sjukdom men inte myset, förstås, sådant behöver vi mer av istället!
Då vabar vi, då vabar vi, då vabar vi igen...
En mycket ynklig liten kille har vi här i huset. Feber och "ont överallt". Vill inte äta, bara dricka lite. Orkar knappt ens titta på TV...
Undrar hur många barn som blev smittade i går på Bushuset? Det var måånga barn där...
Så nu sitter vi och myser i soffan och kollar på Rosa Pantern på mumiejakt! Härligt det också!
Undrar hur många barn som blev smittade i går på Bushuset? Det var måånga barn där...
Så nu sitter vi och myser i soffan och kollar på Rosa Pantern på mumiejakt! Härligt det också!
söndag 26 februari 2012
Mycket dans, en hel del feber och lite, lite jullängtan...
Dans har helt klart varit temat för dagen. Klockan 10 befann vi oss på Hulebäcksgymnasiet för Mollys Funky Kidz. Vi fick reda på att de ska dansa till Mollys favorit, Cowboy Joe, på avslutningsshowen! Vilket i praktiken även innebär att undertecknad kommer galoppera runt på scenen, iförd cowboyhatt och spela banjo. Självklart kommer detta förevigas och läggas upp i detta forum!
Efter dansen packade vi raskt in oss i bilen och körde så fort vi vågade in till Bushuset och Emilys kalas. Det var bara halva styrkan som kunde komma, resten var sjuka! Jag och Molly stannade kvar och snälla Jenny, Emilys mamma fixade så lilltrollet fick vara med på kalaset hon med! Hon blev så lycklig, så hon åt upp en halv grillkorv av bara farten, hon som totalvägrar allt i korvväg utom falukorv och salami annars. Theo blev också väldigt lycklig över att hans älskade lillasyster fick vara med, så han tog det som sin uppgift att ta hand om henne. Han följde henne runt i labyrinterna och bollhaven och så dansade de loss till Eric Saade i dansrummet. Sedan fick jag säga till honom att nu fick han gå och busa med Emily och kompisarna en stund, så skulle jag ta hand om Molly ett tag. Jag ville ju också få busa...
Men efter en stund kom han och sa att han hade så ont i pannan. Han kändes inte varm men fick en alvedon, så att han skulle kunna ha lite kul på kalaset.
Efter kalaset packade vi in oss i bilen igen och åkte precis lika fort tillbaka till Mölnlycke som vi hade gjort därifrån. Dags för Theos dans! I dag tjuvkikade jag faktiskt på killarna genom dörren som stod på glänt. Vad duktiga de är! De har sådan taktkänsla hela bunten och fattar instruktionerna direkt. Det är en ganska avancerad koreografi de har den här gången men hon behöver bara visa en gång så har de snappat upp det.
När vi kom hem var hela grannskapets ungar ute och lekte, så Molly och Theo sprang ut de också. Jag och Theo hade en diskussion om lämplig klädsel, solen sken och värmde rätt bra, så han tyckte tunna skinnjackan utan mössa och jag tyckte Popjacka med mössa. Men han stod på sig och förklarade att han minsann skulle svettas ihjäl med något annat än skinnjackan, så då blev det den. Ett tag, sedan kom han in och frös så han skakade och bytte om till tjockaste vinterjackan. Men efter ytterligare 10 minuter kom han in igen, han frös fortfarande. Men då var maten klar.
Jag köpte med kalvdans från mässan i går. Vi skulle egentligen ha ätit det som efterrätt då men det glömdes bort, så det fick bli i dag istället. Jag hade aldrig smakat detta innan men det var riktigt gott! Det är ju gjort på kons råmjölk, efter att kalven har fått sitt. Mejerierna kan inte använda denna mjölk till något eftersom den koagulerar och täpper igen rören, så vissa gårdar tillverkar kalvdans av den istället. Tyvärr verkar det som om jag var ensam om att uppskatta denna delikatess, skumt var väl de övrigas åsikt...
Lagom till efterrätten bleknar Theo markant och klagar på ont i pannan igen. Nu är han varm! 38 grader som snabbt steg till 39,5. Och så ynklig! Ont och jobbigt i hela kroppen. Misstänker att det är influensan som har kommit för att våldgästa oss... Suck!
Då räknar vi med en vab-vecka och ser alla dagar mindre än en vecka som en bonus!
Jag upplevde något väldigt underligt nu på eftermiddagen. Just nu brukar jag längta något alldeles väldigt efter vår och sol! Men så kom Labbe hem med en present till mig.
En julstjärna! Vi har en liknande i vår adventsbelysning på fasaden som gick sönder i julas, fast den här är glittrig och därmed ännu vackrare! Förstå vilken jullängtan denna underbara tingest väcker i mig! Och förstå vilken plåga det är, när det är nio månader kvar innan det är legitimt att sätta upp och tända den! Jag vill ha advent nu!! Vi hoppar över detta tjafs med sol och värme och går på regnochrusk säsongen direkt, bara jag får advent!
Eller kanske inte. Men nästan...
Efter dansen packade vi raskt in oss i bilen och körde så fort vi vågade in till Bushuset och Emilys kalas. Det var bara halva styrkan som kunde komma, resten var sjuka! Jag och Molly stannade kvar och snälla Jenny, Emilys mamma fixade så lilltrollet fick vara med på kalaset hon med! Hon blev så lycklig, så hon åt upp en halv grillkorv av bara farten, hon som totalvägrar allt i korvväg utom falukorv och salami annars. Theo blev också väldigt lycklig över att hans älskade lillasyster fick vara med, så han tog det som sin uppgift att ta hand om henne. Han följde henne runt i labyrinterna och bollhaven och så dansade de loss till Eric Saade i dansrummet. Sedan fick jag säga till honom att nu fick han gå och busa med Emily och kompisarna en stund, så skulle jag ta hand om Molly ett tag. Jag ville ju också få busa...
Men efter en stund kom han och sa att han hade så ont i pannan. Han kändes inte varm men fick en alvedon, så att han skulle kunna ha lite kul på kalaset.
Efter kalaset packade vi in oss i bilen igen och åkte precis lika fort tillbaka till Mölnlycke som vi hade gjort därifrån. Dags för Theos dans! I dag tjuvkikade jag faktiskt på killarna genom dörren som stod på glänt. Vad duktiga de är! De har sådan taktkänsla hela bunten och fattar instruktionerna direkt. Det är en ganska avancerad koreografi de har den här gången men hon behöver bara visa en gång så har de snappat upp det.
När vi kom hem var hela grannskapets ungar ute och lekte, så Molly och Theo sprang ut de också. Jag och Theo hade en diskussion om lämplig klädsel, solen sken och värmde rätt bra, så han tyckte tunna skinnjackan utan mössa och jag tyckte Popjacka med mössa. Men han stod på sig och förklarade att han minsann skulle svettas ihjäl med något annat än skinnjackan, så då blev det den. Ett tag, sedan kom han in och frös så han skakade och bytte om till tjockaste vinterjackan. Men efter ytterligare 10 minuter kom han in igen, han frös fortfarande. Men då var maten klar.
Jag köpte med kalvdans från mässan i går. Vi skulle egentligen ha ätit det som efterrätt då men det glömdes bort, så det fick bli i dag istället. Jag hade aldrig smakat detta innan men det var riktigt gott! Det är ju gjort på kons råmjölk, efter att kalven har fått sitt. Mejerierna kan inte använda denna mjölk till något eftersom den koagulerar och täpper igen rören, så vissa gårdar tillverkar kalvdans av den istället. Tyvärr verkar det som om jag var ensam om att uppskatta denna delikatess, skumt var väl de övrigas åsikt...
Lagom till efterrätten bleknar Theo markant och klagar på ont i pannan igen. Nu är han varm! 38 grader som snabbt steg till 39,5. Och så ynklig! Ont och jobbigt i hela kroppen. Misstänker att det är influensan som har kommit för att våldgästa oss... Suck!
Då räknar vi med en vab-vecka och ser alla dagar mindre än en vecka som en bonus!
Jag upplevde något väldigt underligt nu på eftermiddagen. Just nu brukar jag längta något alldeles väldigt efter vår och sol! Men så kom Labbe hem med en present till mig.
En julstjärna! Vi har en liknande i vår adventsbelysning på fasaden som gick sönder i julas, fast den här är glittrig och därmed ännu vackrare! Förstå vilken jullängtan denna underbara tingest väcker i mig! Och förstå vilken plåga det är, när det är nio månader kvar innan det är legitimt att sätta upp och tända den! Jag vill ha advent nu!! Vi hoppar över detta tjafs med sol och värme och går på regnochrusk säsongen direkt, bara jag får advent!
Eller kanske inte. Men nästan...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)