Theo tyckte att det kändes som evigheters evigheter som vi fick vänta innan vi kunde köra på båten men egentligen var det bara några minuter. Men allt är ju relativt, eller hur.
Vi hade bokat brunch ombord på Stena Danica, så efter att vi kört ombord (första gången jag körde på en båt själv och jag är jättestolt!) gick vi direkt till restaurangen. Det är så smidigt med buffé, finns alltid något till alla. Efter maten gick barnen lös på glassmaskinen!
Lite shopping, Nicke Nyfiken-kramning, lek och fika var vi framme i Fredrukshavn. Resan över gick otroligt snabbt, det var full fart hela tiden. Vi checkade in på hotellet (efter en liten, ofrivillig, sightseeing i byen) och packade upp lite på vårt rum innan vi tog en liten promenad längs gågatan. Barnen hade fått varsin peng som de bara var tvugna att börja göra sig av med. En obligatorisk BR-runda blev det naturligtvis. Men favoritaffären blev Tiger! Mängder med grejer för under 100-lappen, det mesta kostar 10 kr. Theo gjorde många fina fynd och Molly hittade den galna tuppen...
Man blir ju hungrig av att shoppa, så det var väldigt bra att vi hade bokat bord på hotellets bufférestaurang. Det var väldigt fräsch mat, spännande smaker och mycket frukt och grönt. Hotellet ska ju gå i karibisk stil och så även maten. Fast barnmenyn bestod av pizza och spagetti & köttfärssås, till barnens stora lättnad!
Oerhört mätta och belåtna men otroligt trötta blev vi alla av maten. För Mollys del, som bara hade sovit under vår lilla biltur från färjan till hotellet, blev det för mycket, så jag fick gå upp med henne medan Theo och Marianne var kvar i restaurangen och dess lekrum. Strax kom dock Theo på att han behövde simma, så de kom upp och bytte om och åkte ned till badet. Efter en timme var tom Theo trött och somnade på två röda efter att han lagt ned huvudet på kudden!
Morgon och mera mat och så var det dags för resans främsta syfte, BADET!
Jag har aldrig sett två barn byta om till badkläder så snabbt förut! Helt utan min inblandning fick de av sig alla kläder och på med badkläderna på mindre än 5 minuter! De tyckte att deras mamma var mer än lovligt långsam som höll på i nästan 8 minuter. Måste föräldrar alltid vara så sega?
Ljuset inne i badet varierade hela tiden, det var ofta mörkt och svårt att få vettiga bilder på långt håll med min lilla blixt. Det är inte särskillt stort inne i badlandskapet. En pool med strand som blir djup en bit ut. Där finns ett skepp på ena sidan och en brygga på andra med vattenkanoner som man kan skjuta med. När mörkret har sänkt sig helt, då går vågmaskinen igång här och det börjar blixtra och regna. Eftersom bassängen är så liten, blir det ganska beskedliga vågor. En våning upp finns en bubbelpool där man kan sitta och kika ned på vågbassängen. Dessutom fanns det en lite plaskdamm för småttingar men den ville inte mina vattendjur ens prova. Däremot hittade vi en pool med klätterberg på ena sidan och på den andra, under vattnet, fanns ett stort akvarium med fiskar och genom det såg man ut till foajen. I den poolen stannade vi ganska länge, för Theo tyckte att det var gôrskoj att klättra och Molly hittade en bra kant som hon kunde dyka ifrån!
Klättrade man allra längst upp hittade man en stor, djup tank med stora fönster ut mot vågpoolen. På botten låg det massa spännande saker som man kunde dyka ned och kolla in, om man vågade!
Allra längst in i badlanskapet hittade vi en mörk pool där det rann vatten ur dödskallar uppsatta på en påle. Längst bort i poolen fanns en öppning och nyfikna som vi är var vi ju tvugna att simma in där. Upp med Molly på ryggen och iväg. Det blev kallare och kallare ju längre vi simmade genom gången och plötsligt kom vi fram till ett hinder. Massa plastflärpar som hängde ned. Men vi är modiga och utmanar faran, så vi dök raskt under flärparna. Nu var vi inne i en låg tunnel och vattnet var ännu kallare här. Vi simmade vidare och möttes strax av ännu en rad flärpar. Dessa simmade vi rakt genom och på andra sidan slog en iskyla utan dess like mot oss. Vi var ute! Utomhus!
Vädret ute var inte nådigt, vinden var minst sagt frisk! Helt plötsligt kändes vattnet riktigt varmt. Utomhuspoolen innehöll en strömbana och sådana älskar Theo, så han hade hur kul som helst. Molly gillade också det här stället, för i mitten fanns det bänkar under vattnet där hon kunde dyka i från, utan att komma upp i kalla luften!
Men den grymma mamman tvingade upp de stackars barnen upp i iskylan för en lååång promenad på säkert 4 meter. Mamman hade nämligen spanat in en ångande bubbelpool som stod på trädäcket. Ljuvligt! Men där fick inte de plågade barnen stanna mer än kanske 10 minuter innan mamman drog upp den ur den ljuvliga värmen, för nu hägrade bastun. Det gick inte att nå bastun på annat sätt än att gå ut, den var helt fristående. Med tre olika höjder inne i bastun, fanns det temperaturer för alla smaker. Barnen satte sig tillrätta längst ned medan mamman njöt längst upp. När vi sedan lämnade bastun kändes inte luften och marken lika kalla längre, till Theos stora fascination.
Vi simmade in igen och badade och badade och Molly hittade en ny favoritsysselsättning i vattnet. Att gå! Hon har inte gillat alls att gå på botten innan men nu gick hon och gick och gick. Fram och tillbaka och ville aldrig sluta. Hon gick tills hon knappt bottnade, där vände hon och gick tillbaka igen. Mitt i allt detta lärde hon sig ytterligare en sak. Att ställa sig upp när man slinter och hamnar under vattnet...
Efter många timmars badande tröttnade barnen och ville gå upp!
Vi tog en fika med farmor och sedan gick jag och barnen på promenad längs gågatan i Fredrikshavn. Det finns massor att titta på, undersöka och leka med längs hela gatan. Theo ville absolut inte alls gå tillbaka till hotellet innan han hade undersökt allt noggrant! Vi passade på att shoppa lite till, bla köpte jag upp hela SuperBrugsens lager av Krafts italienska dressing, som jag tycker är den absolut godaste köpedressingen som finns!
Molly var helt slut efter badet och jag hade tagit med lilla vagnen och satte henne i den i förhoppning om att hon skulle somna en stund men icke då. Det fanns ju, som sagt, så mycket spännande att titta på.
Tillslut kände sig barnen färdiga med allt de skulle undersöka och vi gick tillbaka till hotellet och där valde Molly att slockna. Skönt att hon fick vila en stund men lite dålig timing med tanke på att klockan hade sprungit iväg och det strax var middagsdags.
Theo fick välja restaurang och valet föll på Los Hombres med den något udda kombinationen mexicansk-italiensk mat. Pojken lusläste alla menyer som stod längs gatorna och maten på den här restaurangen föll honom väl i smaken.
Det var ett mycket bra val av honom! Maten var verkligen fantastiskt god, fint upplagd och väl tillagad! Jag beställde bla kyckling och den var verkligen helt perfekt! Theo åt både gratinerade nachos OCH pizza och Molly satte i sig en halv hamburgare och massa pommes frites! Vi satt länge och njöt av maten och barnen busade runt med personalen när de ätit färdigt. Theo fick ju självklart gå ut i köket och inspektera, vilket han vill göra på alla restauranger. Antingen blir han krögare som vuxen eller så blir han livsmedelsinspektör...
Vi promenerade tillbaka till hotellet och kröp till kojs. På morgonen packade vi snabbt våra saker, gick ned och njöt av ännu en hotellfrukost för att sedan checka ut. Vi hade några timmar på oss innan båten gick, så vi tog en sista shoppingrunda. Jag hittade några presenter till Lisa, vilket jag blev väldigt glad för, för det är så svårt att handla till henne.
När vi kom tillbaka till bilen och precis skulle lasta in, hör jag någon komma upp bakom mig och med mycket barsk stämma hojta: "Den där bilen är det parkeringsböter på!" Det tog några sekunder innan jag reagerade på att rösten pratade svenska och i samma sekund möts jag av ett stort leende. Det var Max, från TH Pettersson med familj som kom. De var där för att fira pappa Holgers födelsedag och hade just kommit med båten! Lite synd var det att vi inte var där samtidigt. Max hade tagit kort på vår bil, innan vi kom och skickat till Labbe. De hade kännt igen den på fälgarna först. Dessa däckhandlare är verkligen ett släkte för sig!
Men nu var det dags för oss att köra bort till den väntande färjan och på den, den väntande buffén. Hur ska vi kunna vänja oss av vid att ha så många goda rätter att välja på? Molly gillar ju varken potatismos eller köttbullar och det var vad som bjöds på barnbuffén men hon hittade snabbt räkorna på vuxenbuffén och vi fick hämta mer och mer och mer till henne!
Efter maten var det lekrum som gällde. Det blev även fiskdamm, piratbesök med fixande av ballongsvärd, mer Nicke-kramande och även lite mer shopping innan vi var framme i vårt älskade Göteborg igen!
Så skönt det är att komma hem när man har varit borta, även om det bara var några dagar!
Theo packade raskt upp alla sina fynd och hämtade en stor bunke som han ställde på lekbordet i köket och släppte ned något i vattnet. Han hade köppt ett jättestort ägg som man skulle lösa upp i vattnet och han hade väntat och väntat på att få fixa det och på hotellet gick det inte. Men nu stod han spänt och väntade och till slut hade höljet och sanden innuti löst upp sig och ut kommer en 2 cm hög plastrobot... Ett sådant ägg köper han nog inte igen!
