Molly har börjat bli förkyld igen! Hon är jättesnuvig och hostar och rosslar. Så idag var vi bara hemma och tog det lugnt. Lite mys i soffan och bus på golvet och annat småroligt. Ninna undrade om vi ville följa med till 421 men vi hoppade över det. Önskar att det bara är lite tillfällig småförkylning och att hon inte blir så där dålig som hon har varit tidigare.
På tal om hennes hosta och snuva, så fick jag ett samtal från vårdcentralen häromdan. De undrade om de proverna som vi var där för att ta, om vi hade fått några svar på dem, för de hade inte fått några...
Vi var på ett extra läkarbesök på BVC för jättelängesen, pga hennes dåliga tillväxt mm. De ville att vi skulle ta massa prover på henne för att, förhoppningsvis kunna utesluta massa saker. De skulle skriva en remiss, antingen till vår vårdcentral eller till Barnmedicin på Kungshöjd, beroende på vart man kunde ta prover på en sån liten tjej. Efter några veckor dimper det ned en kallelse till vårdcentralen. Vad skönt, tänker jag, då kunde de ta proverna där, vi slipper åka hela vägen in till stan. Just vid den här tiden hade vi som mest att göra med företaget mm, så det var lite pressat att kunna ta den tiden vi fått. Men vi lyckades i alla fall få ihop det.
Vi kommer till vårdcentralen i god tid för besöket. När vi sen får träffa läkaren får vi frågan; "Jaha, varför är ni här då?" Va?? Läser man inte in på sånt innan man träffar patienten. Vi hade ju blivit kallade till just den här tiden. Jag svarar, lite förvirrad; "Ja, vi skulle ta lite prover på Molly här." Nu är det läkarens tur att se förvirrad ut. "Jaha, ja, vänta lite här så ska jag gå och kolla upp det." Läkaren kommer tillbaka efter ca 20 minuter. "Ja, vi skulle visst ta ett glutenprov här." "Nja, det var nog lite fler prover än så", säger jag. "Då får jag gå och kolla upp detta!"
Efter ytterligare 15 minuter kommer läkaren tillbaka. "Hehe, ja, det var visst ett helt batteri prover som skulle tas, men det är bara att sätta er och vänta utanför labbet så ropar de upp er sedan." Mer väntan, Molly börjar fullständigt tappa tålamodet nu. Vi blir tillslut uppropade och får komma in och sätta oss i en stol inne på lab. "Oj, vilken liten en, vi kan ju inte ta prover på så små här." Va???? Vadå?? "Men vi fick ju en kallelse för att komma hit just för att ta dessa prover här?" Nu börjar mitt tålamod snabbt diffundera ut ur mina porer och skingras i luften, bara en ynkas liten rest finns kvar, Molly klagar högljutt! "Men sätt er i väntrummet så länge så ska jag trycka ut lite etiketter, så åker ni bara upp till Östra, där har de provtagning på drop-in."
Väntan, väntan...
Sköterskan kommer ut och ser inte så väldans road ut över beskedet hon har att ge mig. "Det är inte till drop-in provtagningen ni ska, ni ska få en remiss för att ta dessa prover på barnfysiologen." Nu brister det för mig! "Vadå, remiss, det är ju på den remissen vi är här!" Här ringer nån vänlig själ till vår BVC-sköterska som kommer ångande till vårdcentralen. Hon är, om möjligt, ännu mer upprörd än jag. Hon hade kollat och dubbelkollat så att det skulle gå att ta dessa proverna här på vårdcentralen, det var ju enbart därför som vi kom dit!
Tillslut lägger hon armen om mig och föser milt med mig. "Kom så går vi till BVC istället, vi kan ju ta 1-års besöket med vikt, längd och vaccinering redan nu, så har ni fått något vettigt ut av det här besöket. (Till saken hör att vi har valt vårdcentral och BVC som ligger i Göteborg och inte i Landvetter, dit vi egentligen hör, så det blir ju lite utflykt när man ska dit.) Hon är helt underbar vår BVC-sköterska! Molly hade dessutom gått upp i vikt för första gången på länge, så mitt dåliga humör försvann.
Sen dess (för ca 1½ månad sedan) så väntar vi bara på den här remissen för att kunna ta proverna på Molly.
Därför blir jag väldigt förvånad när de ringer och undrar över provsvaren... Vi har ju aldrig fått ta några prover. Jag berättar historien för sköterskan som säger att hon får kolla upp detta och återkomma. När hon ringer igen säger hon att de ska skicka hem etiketter så kan vi åka upp till drop-in provtagningen på Östra... Jag förtydligar att det fick vi minsann besked om sist att det skulle vi inte göra. Hon säger att hon ska be läkaren återkomma... Den stackars sköterskan fick, trots allt, ringa mig igen, för att säga att det är ändå till drop-inet som vi ska.
Det känns så tryggt med en sjukvård som fungerar...
Nu idag kom etiketterna med posten, så nu är det bara att ta sig till Östra för lite provtagning...
Nog om det nu! Idag har det regnat och regnat, hela dan. Vi fick springa i ösregn när vi skulle hämta Theo och Ludvig på Casa. Och vem möter vi genomblöt, utomhus när vi kommer fram om inte Ludvig! Som han själv säger: "Hjärnan ÄR på men jag använder den inte alltid" ;)
Men nu verkar det som det klarnar upp igen! Det vore ju toppen om det kunde vara fint på skolavlutingen på onsdag!
Theo men framförallt, Ludvig, kämpade gärnet i Cykelturen, en pappa som åkte med sitt barn samtidigt försökte, utan framgång hålla samma tempo!
Efter att ha skrikit i 10 minuter och inte ville någonting så blev hon tillslut nöjd! Mmm, en hel påse, bara till lilla matbraket Molly!
Hohoho, skrattar Molly lyckligt, popcorn är något av det godast hon vet! Hon satt och tittade på påsen och skrattade i flera minuter innan hon smakade, var bara såå lycklig!
Äntligen provsmakar hon!
Ok, då ska vi se...
Japp, det var gott, faktiskt väldigt gott!
Myyysigt!
Den blå sudden i den orangea bilen är Ludvig som trotsar regnet och åker Jukebox.
Hela gänget, utom jag och Kerstin åkte drakbåtarna.
Arvid och Molly fick agera förkläde när Lisa och Annie ville åka alla barngrejer... Bra med småsyskon när man tycker att man har blivit för "vuxen" för vissa saker ;)
