Sidor

Leta i den här bloggen

torsdag 18 november 2010

Domningar i benen.

Linnea är, för en gångs skull hon sin pappa den här veckan. I morse ringde hon mig. "Mamma, mina ben är alldeles domnade, jag kan inte röra dem och de gör jätteont!" Jag undrar var hennes pappa är. "Han har åkt till jobbet..." "Men visste han om detta?" "Jadå, han hjälpte mig på toa och så innan han åkte."

Så typiskt! Ansvar är inte hans starkaste sida...

Efter lite samtal och diskussioner fram och tillbaka så löser det sig, i alla fall. Hon slipper vara själv där ute i obygden. Han ringer tom till sjukhuset och diskutera med dem vad vi ska göra. Det visar sig att detta är en väldigt typisk biverkan av Topimax som hon tar, så vi får sänka dosen ett tag och se om det lättar.

Molly har haft en toppendag på Mammut och har tom ätit potatis! Det är inte mycket som hon inte gillar men potatis har varit en sån sak som hon nästan har totalvägrat äta. Men som sagt, inte idag! Flera potatisar slank ned. Sen på mellanmålet så drack hon mjölk!! Också en sån sak som hon gärna dissar. Men kompisarna har kanske gott inflytande på henne!

Äppleträdet utanför Mammut. Inte ett blad kvar men massa röda äpplen!

Jag har hämtat hem min dator!! Den gamla, alltså! Men ändå, jag har dator igen.

Så nu lagar jag fisksoppa och fixar med datorn samtidigt. Tur att man är kvinna! ;)



Published with Blogger-droid v1.6.2

Molly har fått Theos gamla våtdräkt, lite stor är den nog än men den fyller ju sin funktion. Theo blev så glad när han fick sin nya så den var tvungen att provas med en gång!

Theo har fått mediciner för att få igång magen nu, så han får vara hemma imorgon. Det gör jätteont varje gång han ska gå på toa och nu har han ont i magen flera gånger om dagen. Blir det inte bättre på söndag så måste vi åka in till Östra med honom. Men vi håller tummarna för att medicinerna ska lösa allt åt honom.

Så imorgon tar han och jag en tur ned till Allum och handlar vinterjacka åt Molly, lite vantar och halsdukar (som alltid försvinner) och så ska vi kanske handla maten till Lisas 20 års fest som hon ska ha på lördag. Hon vill ju helst handla själv och kommer Nelly och Sissel ned tidigare på lördag så kan de ju lösa det då. Hon har hyrt en lokal och så ska de sitta, ett jättegäng och kolla på rysare och äta chips hela natten! Lisa har fixat flera uppblåsbara madrasser som de kan sitta/sova på och sen ska de äta frukost tillsammans på morgonen.

Linnea ringde nyss. Hon är uppe och går nu och har inte så ont längre.
JIPPI!!

8 kommentarer:

  1. Ibland löser dig vissa saker snabbt, ibland får man vänta.

    SvaraRadera
  2. Här har vi väntat i snart tre år på lösning...
    :(

    SvaraRadera
  3. Vad fina de är i sina våtdräkter =)
    Vad bra att de får gå och lära sig simma!
    Hoppas allt går bra med er!!!
    KRam

    SvaraRadera
  4. Ja, har man en siminstruktör till mamma så blir det mycket simning. Theo lärde sig simma när han var 2 år och Molly är på god väg. ;-)

    Det mesta brukar ju ordna sig, eller hur! :-)

    Kram!

    SvaraRadera
  5. Vad bra att Linnea mår bättre, man blir ganska trött av att ha en massa strul hela tiden.
    Får jag fråga varför hon tar den medicinen?
    Jag har ju inte hängt här så länge men sett att hon varit inlagd och så.

    Jag var en del sjuk som barn..så jag känner med henne.


    Skönt med dator igen :D
    Jag får sån abstinens väldigt snabbt.

    Är Molly född i maj eller där nånstans? och Oxe? Min man är Oxe och galen i mat.
    Jag skrattade när hon ville ha mat av Linnea för ett tag sen.

    Du har så fina och många barn. *avis* :D

    SvaraRadera
  6. Det är en lång historia med Linnea. Började för snart tre år sedan med dubbelt synbortfall när hon var uppe och åkte skidor med klassen. Inlagd på Mora lasarett men utskriven efter ett dygn när synen kom tillbaka. Väl hemma har det blivit massa undersökningar och en synnervsinflamaion konstaterades. Intensiv kortisonbehandling sattes igång och inflamationen hävdes men synen kom inte tillbaka förrän fyra månader efter medicineringen. Läkarna tror att det är en variant av migrän och därför medicinerar hon med Topimax som egentligen är en epilepsimedicin men hon får helt andra doser.

    För ett tag sedan skulle vi trappa ned på medicinen och då eskalerade alla problem som vi nu håller på att reda ut... Lite kortfattat utdrag ur en lång historia.

    Du har så rätt! Molly är född den 12e maj! Och jag har aldrig varit med om maken till matglad unge! Hon blir så lycklig när man säger att hon ska få smaka! ;) Hon tigger hela tiden, precis som en liten hundvalp!

    Jag känner på mig att du inom en överskådlig framtid kommer ha barn du med!

    Kram!

    SvaraRadera
  7. Hua, det är skrämmande när man inte vet vad det är. Bra, att det går att medicinera ändå och hoppas att det löser sig så problemfritt för henne som det bara går.

    Haha, Molly tycks mig så söt.Det var det första jag tänkte när jag läste det inlägget.


    Åh, vad fint sagt! jag hoppas det men det är känns så överskådligt just nu även om det ju inte dröjer tills jag är gravid igen.
    Det går ju på ett kick men veckorna av väntan..
    Hujeda mig, vilken väntan.Jag hoppas så.

    Kram!

    SvaraRadera
  8. Ja, jag önskar dig en väntan på sisådär, ska vi säga 9 månader? Det låter väl jämt o bra! :-D

    Kram

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...