Nu är delar av familjen hemma igen...

men utan den här killen. Lite olycklig var han samtidigt som han var helt överlycklig över att få åka. Här kunde man verkligen prata om att vara kluven! Efter många försäkringar om att det är bara att ringa, så är vi uppe på mindre än två timmar, så gick det bra att åka.

Vi passade på att äta lunch i trevligt sällskap

och njuta av den vidunderliga utsikten!

Vi passade självklart också på att besöka den fina kyrkan, där småtrollens far har lekt klockade en gång för mycket länge sedan, när han var på konfirmationsläger på Åh. Och krossade en lampa med en snöboll... Hoppas innerligt att dessa synder är preskriberade vid det här laget. Molly sov hela vägen hem och är lite piggare nu. Andningen är lite lugnare och febern har gått ned rejält. Men hon tycker att det är grymt orättvist att bara Theo får åka till farmor och Reine men hade hon åkt, så hade jag fått komma upp redan i kväll om jag känner henne rätt.

Sedan blev hon överlycklig när hon fick den här bilden på Råttan av faster Helena. Nu ska vi laga middag, blir nog en gryta med fläskfilé, tror jag.