Published with Blogger-droid v1.6.2
onsdag 27 oktober 2010
Fler kramper.
"Mamma, Det gör jätteont i huvudet!" Sen faller huvudet bakåt och hon krampar så hon glider ned på golvet. Jag larmar, en annan mamma springer efter hjälp. Fullt med folk. Jag kan bara stå och titta på, klappa henne på ryggen, säga att jag älskar henne, att allt ska bli bra! Fast jag inte vet...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag tycker att du är jättestark som orkar vara så jättebäst, trots att det måste vara jobbigt med all ovetskap och oro. Du är världens bästa mamma!
SvaraRaderaVad gullig du är! :-) Man känner sig inte alltid så kaxig i såna lägen. Blir gärna lite förvirrad och irrationell. Min första kommentar när en sköterska frågade om vi behöver hjälp var: nä det brukar gå över(?!) fast det enda jag egentligen ville var att nån skulle ta hand om och rädda min dotter...
SvaraRadera