Gnuggel.

En riktig katastrofsituation uppstod vid middagen. Det var tydligen gnuggel på köttet och det kan man absolut inte äta. Vad detta gnuggel bestod av och exakt hur det såg ut, gick inte riktigt att komma till klarhet i men äta det gick inte...

Trots att hon inte ville äta (eller ville och ville, det kunde ju visst vara farligt, eller nåt) så tycker hon att hon mår bättre nu. "Jag har inget ont i mig längre!" Nä, hjärtat, det har du aldrig haft, du är så genomsnäll!

Tror att hon längtar efter sina kompisar och fina fröknar på skolan, för helt kry är hon inte ännu. Vi får se i morgon bitti hur hon mår. Detsamma gäller för Theo, fast han ligger ju lite efter sin lillasyster i sjukdomsförloppet, så där är det nästan säkert att det blir en dag till hemma. Även om han också gärna vill gå i morgon,  det är ju gympa, tennis och kör på torsdagar! På fredag räknar vi kallt med att de båda är på plats där de ska vara och att Theos dansträning blir av som planerat. Tävlingen i Helsingborg närmar ju sig med stormsteg och han missade förra veckan när vi var i Tallinn.

Nä, nu ska jag göra ett ryck och få i säng de där små trollen. Det största ligger redan och halvsover i soffan, han har haft en riktigt lång arbetsdag i dag.

Gnuggel, tolkat av Lisa.