Virrig...

är ett ord som passar mig alldeles utmärkt i dag. Efter en lång och trevlig lunch med Maria, ser jag att klockan är tio minuter över och blir superstressad. Eftermiddagens schema är ju ganska pressat för att till slut hinna i tid till lågstadiets föräldramöte, så jag får absolut inte komma för sent för att hämta upp Theo klockan 15.30. Jag jobbar på som en stolle de sista minutrarna, stänger ned min dator, slänger mig i bilen och kör mot skolan. Blir ännu mer stressad när jag ser klockan, strax halv! Stressen sitter i tills jag stannar vid Casa och tittar på klockan igen.

14.32!

Exakt 58 minuter innan jag ska hämta Theo. Helt plötsligt är jag inte det minsta stressad...