Jag överlevde vardagen!

Nu är kvällen här och jag inte bara överlevde, utan mår, förhållandevis väl!?! Jag är uppriktigt förvånad! Jag trodde faktiskt inte det när jag kom till jobbet i morse och såg alla monsterhögar med papper som låg och väntade på mig. Och när sedan skrivaren brakade ihop totalt och köerna till netonnets telefonsupport var skräplånga så... Men inte ens det fick mig på fall, utan jag jobbade på som en robot och fick undan en hel del. Att jag inte kunde skriva ut stoppade ju upp det en del men det tar jag på torsdag i stället.

I morgon är vi lediga, Molly och jag. Men det är nog sista onsdagen vi är det. Nu ligger ju hennes simskola senare på eftermiddagen, så då behöver hon inte vara helt ledig. Jag kommer hämta henne först, så det blir ju lite flängande men annars får vi inte ihop det, eftersom Theo har utflyktsdag i skolan på onsdagar och de inte är tillbaka förrän kl 14.30. Men det är ju skönt att hon får kort dag någon dag i veckan.

Nu ska vi säga upp Mollys plats på Mammut, för efter sommaren är det ju dags för henne att börja på Casa, precis som hennes storasyskon. Både hon och vi ser väldigt fram mot detta, även om hon har trivts alldeles fantastiskt bra på Mammut och tokälskar sina fröknar och kompisar där. Mammut är ju bara förskola, dvs upp t om 5 år och sedan får hon ändå byta, medan på Casa kan hon gå hela vägen upp till nian. Dessutom är Casa en renodlad Montessoriskola och det är väldigt viktigt för oss.

På tal om fröknar. För Theo betyder fröken en person som jobbar på skola, oavsett kön. Det började på förskolan med fröken Patrik och nu, på fritids, så har han fröken Johan. För honom ät det helt självklart att det är så och han kan inte alls förstå att folk tycker att det kan låta konstigt.

Unge Herr Hansson fick tag på min mobil i dag igen och här är mästerregissörens senaste verk.

Han berättade inte att han hade filmat, det upptäckte jag när jag skulle titta på en bild som jag fick av Ninna i dag.

Det var den här bilden jag skulle titta på, det är Frida, i den något för stora overallen, som hon har fått ärva efter Theo. För även om det bara skiljer några timmar på Molly och Frida, så skiljer det en hel del i längd på tjejerna. Precis som det gjorde på mig och Ninna när vi var små. När jag var 6 och hon var 3 så var vi ungefär jämlånga, sedan växte hon om mig. Gissa hur kul det var att ärva lillasysters kläder...