Marbella, here we come!

Det här gänget och jag, är inte kvar i kalla Sverige längre! Det var en hoper uppspelta ungar som bi knôdde in i bilen, tillsammans med en försvarlig mängd packning och for ut till Landvetter. Ja, flygplatsen alltså...

Resan började perfekt, bagageinlämning, godisinköp och undersökande av den ombyggda utrikesterminalen flöt på.

Till första delmålet gick det väldigt snabbt och även väntetiden där. Vi hann precis lagom gå på toa innan det var dags att sätta sig på nästa plan.

Även den resan gick bra, även om Molly blev lite övertrött innan hon somnade. Klockan var ju en bra bit över hennes nattningstid.

Även landningen i Malaga gick bra. Jag satt och tänkte på att senast jag landade på Malaga flygplats, så var det för att besöka min sjuka farfar som tyvärr gick bort innan vi hann träffa honom. Sedan dess, 17/1-2007, så har jag inte riktigt orkat åka hit igen men nu är det dags.

Vi kom snabbt av planet och hittade till bagagebandet och där kom alla våra tre väskor. Men... och det är nu det börjar...

Var var Mollys vagn någonstans?

Vi väntade och väntade och sedan gick Labbe iväg med barnen för att fixa med bilen som vi hade hyrt, medan jag skulle försöka få tag på någon för att anmäla förlusten. Hela flygplatsen var ju nedstängd! Klockan var över midnatt och enda disken som var öppen var Ryanairs, där det stod minst 5 förtvivlade familjer och vrålade och gapade ikapp på de stackars tjejerna bakom disken...

Då ringer Labbe, bilen vi har bokat, den som skulle rymma 5 vuxna och 4 resväskor, enligt hemsidan, rymmer typ 1 (!) av våra väskor. Åååh!!! Jag ger upp letandet efter någon vaken person och går en trappa ned till biluthyrningshallen. Labbe har fixat med en större bil, som enligt tjejen visst skulle sluka alla våra väskor. Vi går ut för att packa in allt innan vi går tillbaka till den väldigt undanskymda informationsdisken (som biluthyrningstjejen var snäll att ta reda på åt oss) för att anmäla vagnförlusten.

Jovisst fick vi in mer än 1 väska i denna. Men absolut inte 3. Vi lekte tetris länge innan vi gav upp och Labbe gick in för att byta bil igen. Han kommer strax ut med 3 nycklar till 3 bilar! Varav ingen passar! Han går in igen och den här gången kommer tjejen med ut med hela lagret av nycklar! Till slut hittar vi en Skoda Octavia (hörde ni det, mamma och pappa, en Skoda!) där vi får in allt, plus, med hjälp av ett skohorn, även bilbarnstolar och familjen. Allt är frid och fröjd!

Tills vi ska hitta huset vi ska bo i...

Efter många om och men kommer vi i alla fall fram, packar in, bäddar, fixar välling, struntar högaktningsfullt i tandborsten (vilket verkligen känns i munnen nu, bläää) och klockan 04.30 sover hela familjen gott!

Nu ska jag ta en liten promenad och se om jag kan hitta en mataffär, så min hårt prövade familj kan få lite frukost!

Hmm, just ja, den där solen och värmen som vi längtade så efter... Den fortsätter vi att längta efter!

Men vi har i alla fall varandra! ♥♥♥