En himla trevlig kväll!

Labbes syster, Helena är nattgäst hos oss i natt. Med sig har hon kompisen Anna med lille Jack 4 år och Pernilla, 13. När man frågar Jack var han kommer ifrån, svarar han på bredaste norrländskan; Lule. Det låter så himla mysigt när en sådan liten pratar dialekt. Visst, våra pratar ju göteborgska men det hör ju vi knappt, det är ju det normala sättet att prata här. Vi har haft det jättetrevligt, grillat stora karréskivor, haloumi, majs och wokat grönsaker på grillen. Tzatziki, klyftpotatis och sallad till det. Mätt är bara förnamnet till vad man är just nu. Nu har äntligen alla småtroll kommit i säng. Lite sent men vad gör det, vi har ju semester nu! Det lutar åt att det blir en tur till Slottsskogen och Plikta i morgon, kanske en picknick i gröngräset. Vi har faktiskt inte varit i Slottsskogen en enda gång i år och det är väldigt ovanligt för att vara oss. Nu hoppas vi bara på fint väder i morgon, just nu vräker det ned, annars får det väl bli Naturhistoriska istället. Där har man tillbringat många och långa timmar när man pluggade. Höll ju på att glömma! Veckan innan midsommar fick jag ett telefonsamtal som jag blev väldigt glad över. Det var min gamla vän, Anita, som jag inte har träffat på åtta år, ringde! Vi bodde grannar i Melby i Partille under flera år och umgicks nästan dagligen. Hennes dotter är lika gamnal som Linnea och äldste sonen lika gammal som Ludvig. Vi hade otroligt mycket roligt ihop. När jag och de storas pappa skiljdes så flyttade jag snabbt därifrån och jag och Anita tappade tyvärr kontakten. Men nu ringde hon alltså. Hon hade visst lånat lite böcker av mig och de blev ju kvar, när jag bara gav mig av så snabbt., Böckerna hade jag faktiskt glömt bort men inte den fina vänskapen. Men nu ska vi hålla kontakten, har vi bestämt. Det riktigt roliga hände i dag, när jag hade hämtat Theo och vi stannade till på Danska Vägen för att köpa lite fika. När vi går ut till bilen kommer det en bil och nästan sladdar in i parkeringsfickan framför min. Ut hoppar Anita!! Åh, vad glad jag blev över att se henne och det var nog ömsesidigt! Theo stod och lekte fågelholk! Vad sjutton händer här då, såg han ut att tänka, hihi. Här har vi inte hört av varandra på åtta år, då är det bäst att köra på intensivt, så vi kan ta ikapp all missad tid!

Molly vinkar adjö till sin avdelning Månen på Mammut! Åååååh.... Snyft!