Det känns väldigt, väldigt tomt här i huset, trots att Ludvig, Linnea, Labbe, Molly och jag är hemma. Em oerhört viktig del av vår familj saknas! Tänk vad det märks väl när vår lillplutt är borta!
Undrar hur han har det? Tänk om han är ledsen och inte vågar säga till att han vill åka hem? Tänk om han kommer ligga och må dåligt och gråta hela natten! Tänk om han tycker att vi har övergett honom? Många tankar och känslor som snurrar runt...
Fast jag vet ju att vår tuffing, som inte vet vad blyghet är, självklart vågar säga ifrån och antagligen busar han järnet just nu.
Lite fuskade vi med detta, för det fanns inte en gnutta rom i såsen.
Det var nämligen tångcaviar i den istället. Vi fick några burkar av Marianne och Reine för ett tag sedan, för att testa och det var faktiskt riktigt gott. Jag smakade på "romkornen" direkt ur burken och så gillade jag dem inte men tillsammans med creme fraiche och hackad gräslök blev det gott.
Molly mår lite bättre nu på kvällen men hostan är, som vanligt, jobbig och andningen är tung. Vi drar på med full styrka på medicineringen, även full dos av den slemlösande. Men nu har hon ju faktiskt mått alldeles fantastiskt bra under en lång period och vi har kunnat halvera medicinerna under hela den tiden, så jämfört med hur hon har haft det ganska konstant tidigare i livet är detta inte speciellt jobbigt. Nu hoppas vi bara att medicinerna har verkat såpass, så vi slipper hostkräkningar i natt!
I morgon är det fredag och då ska vi förbereda inför kalaset. Sedan kommer ju vår Theo hem igen! Som vi längtar efter vår lilla älskling!
Theo har förmodligen hur kul som helst :-) Men visst känns det i mammahjärtat o säkert mycket för att han var ledsen innan... Men han har det säkert kanon...
SvaraRaderaMaten ser smarrig ut :-)
Hoppas du kan sova gott inatt!
Kram
Hoppas att lille gossen har det riktigt bra! Jag minns med fasa när dottern skulle på handbollsläger och var ledsen... Det var hemskt!
SvaraRaderaMen maten såg väldigt god ut!
Kram!