När vi var ute på vår blåsiga promenad förut såg jag något vitt på en gräsmatta. Jag tog, väldigt förvånat, för givet att det var snö men blev ännu mer förvånad när jag såg vad det verkligen var!
Det var de här små raringarna som stod där och blommade för fullt och de var absolut inte ensamma. Den fjärde januari!
Labbe är visserligen ledig den här veckan men det har ändå blivit en hel del jobb. Telefonen går varm och en hel hög med papper har gåtts igenom. Men lite mer ledigt än vanligt har det varit trots allt. Och vi har ju kalasat på säsongens sista hummrar!
Och det är ju värt en hel del! Molly älskar de stora räkorna, Theo är lite mer förtjust i brödet...
Jag avslutar med att bjuda på dagen Molly-citat (med lite äckelvarning):
Jag byter en bajsblöja på henne och säger, oj, du är visst lite lös i magen. Molly tittar lite fundersamt på mig och frågar tveksamt, är jag ledsen i magen?
Theo hörde denna konversation och håller på att bryta ihop totalt av skrattattacker! Sedan, under resten av kvällen, räckte det att fråga honom hur magen mådde för att skrattet skulle bubbla upp igen!
Helt galet med tusenskönor såhär års!!! Sötnöten "ledsen i magen" - ja så kan man verkligen uttrycka det :-)
SvaraRaderaFint men lite sorgligt och skrämmande på något sätt (ja blomman alltså, inte den ledsna magen :-D )
SvaraRaderaBlommor!! Ja vi har visserligen en mild vinter men ändå? Helgalet :)
SvaraRaderaÄlskar Mollys kommentar.
Jag hoppas att ni får en fin dag idag. Kram Milla