Bamse och Bamboo

När alla till slut vaknade i morse tog vi en lååång frukost med mycket godsaker, innan det var dags för en del av oss att bege oss mot Lorensbergdteatern och Bamse!

Utanför väntade, förutom Adam och Erika, både Bamse och Lille Skutt på oss! Molly skrek av lycka och plöjde väg genom folksamlingen för att kramas! Ingen hänsyn visades, hon skulle bara fram. Theo, däremot, vägrade ens titta på dem. Jag vet inte riktigt vad det är men han har något emot sådana figurer, där en människa har klätt ut sig till någon forn av kramdjur. Det är ju samma sak med Lisebergskaninerna, inte en enda gång att han har kramat dem medan Molly tycker att det är det absolut bästa med Liseberg.

Och hon kramade både Bamse och Lille Skutt så det räckte och blev över för dem båda. Dessutom visade hon sin lilla gose-Bamse och programbladet för Bamse. Till slut tog Theo trots allt mod till sig och vågade sig (buren i min famn) fram till Bamse och kände lite på pälsen. Då såg han att Bamse hade en dragkedja i ryggen och blev väldig fundersam. Och efter en stund gick han med raska steg fram och nöp Bamse i svansen och gick, mycket stolt, därifrån...

Föreställningen var riktigt bra och så där lagom spännande med både spöken, häxor, sjörövare och skurkar. Men självklart segrade den goda sidan i slutet av historien. Brott lönar sig inte!

Efter föreställningen åkte vi bort till Bamboo för lite Mongolian BBQ. Där slöt William, Maria och Ludvig upp. De hade varit och förlustat sig i svampskogen under tiden som vi var på teatern. För det är tydligen så, enligt Maria, att vi bor mitt i ett av Göteborgsområdets absolut bästa svampställen! Synd bara att ingen av oss i familjen gillar kantareller...

Mycket mätta och belåtna tog vi bron ut till Backaplan för att titta på en cykel till Adam. Vi köpte ju Theos cykel på Cykelringen där och de har, förutom bra priser även en fantastisk service! Adam hittade en jättefin 20" cykel. De skulle montera lampor och lite annat på den under veckan och så skulle Peter ta med den en av dagarna när han jobbar här nere men vi hinner knappt hem förrän de ringer och säger att cykeln är färdig. Så nu kan Erika åka förbi där i morgon och få med den hem direkt!

Vi köpte också lampor till Theos cykel för det blir ju mörkt så tidigt på kvällarna och det är ju bra om han både syns och ser när han är ute och cyklar på eftermiddagarna.

Nu sänker sig kvällslugnet över Tahult och pojkarna skall strax stoppas i säng för tredje gången den här kvällen...