Theos dag på Liseberg!

De senaste dagarna har vi ju gjort ett par mer eller mindre misslyckade Lisebergsförsök. I fredags hamnade vi ju på sjukhuset och i lördags tröttnade Molly rätt friskt efter ett litet tag. Theo var vid båda dessa tillfällen så otroligt duktig, inget gnäll över att det inte blev som han hade tänkt. Så idag överaskade vi honom med att gå utan Molly. Lisa var hemma och trollvaktade, så Ludvig, Linnea och jag helhjärtat kunde ägna oss åt honom! 

De hämtade ut varsit åkpass och så körde vi igång! Först blev det skridskor som Theo har velat åka hela vintersäsongen men det har hela tiden kommit saker ivägen, det har varit isshower, sprucken is, ledsna småsystrar mm. Men nu...

På med grillerna!

Undrar vem som stöttar vem egentligen?

Det är ju första gången Theo står på ett par skridskor (han har åkt en liten stund på plastisen på Lek och Buslandet en gång för två år sedan men det räknas ju knappt), så han tyckte först att det var säkrast att använda stöttarna.

Men det gick väl så där...

... kan man ju lugnt säga.

Äh, vi skiter struntar i den där stötten, den är ju bara i vägen!

Linnea tycker att det är så kul att åka skridskor, gammal konståkare som hon är. Och det är ju mamman glad för! Har liksom aldrig förstått vitsen, riskera liv och lem för att förfrysa tårna??

Men hon åker glatt med och hjälper Theo.

Fast...

Jaa, jag vet inte?

Går ju inte så bra här, eller?

Går ju inte att lita på vare sig stöttan eller storasyster.

Får lösa det här på egen hand!

Efter skridskoåkandet blev det lite välbehövligt energipåfyllnad i form av smaskig julsmörgås, kladdkaka, chokladmuffins, hallonpaj och varm choklad! 

Så annorlunda att köra radiobil med tjocka vinterkläder!

För att inte tala om att åka flygplan!

Det är så mysigt och vackert med alla ljusen på Liseberg! Jag går gärna dit och bara tittar och njuter!

Och de här fick vi lyssna på igen, Hatcho Gustavsson & The Winter Wonderband! Dessa glada gossar är Theos stora idoler just nu och vi prickade in två föreställningar idag. Den sista med isbitar till tår för då skulle vi ha gått hem för 20 minuter sedan. Det var ju 12 minusgrader ute och efter 4 timmar utomhus så hjälper det inte med fyra par termostrumpor i förstora vinterkängor...

Kan ju lugnt säga att det var väldigt gôtt att komma in i bilen och blåsa på maxvärme och sen komma hem till varm sparrissoppa med kräftstjärtar...