Så dimmigt det var i morse! Man såg knapp bilarna på uppfarten och än mindre grannarnas hus. Nästan som en vägg utanför fönstret.
Måndagar är nog den dagen då jag har lättast att komma upp på morgonen, kanske för att det är min och Mollys lediga mysdag.
Ludvig däremot tyckte inte att det var kul att gå upp idag, fick väcka honom flera gånger idag. Detsamma gällde Theo. Inga raska gossar här inte!
Fast det är ju egentligen inte konstigt! Det har ju hänt en hel del under helgen!
På lördag förmiddag dök mamma och pappa upp och en liten stund senare även Marianne och Reine. Nu skulle det fixas!
Det flyttades möbler för glatta livet, sattes upp nya gardiner och tavlor mm, mm. Theo tyckte ju att det var så spännande att få Ludvigs loftsäng. Lite för spännande nästan, för det har varit ganska svårt att somna på kvällarna. Sent, sent har det blivit och det blir man ju inte direkt pigg av.
Även söndagen gick i fixandets tecken, fast jag var ju och jobbade så jag gjorde inte så mycket.
Men oj, vad mycket som blev gjort under helgen! Sånt där som har halkat efter för att det inte är livsnödvändigt. Men viktigt är det ändå! För trivsel om inte annat!
Tack snälla Marianne, Reine, mamma och pappa för all hjälp! Hoppas nu att ni inte är totalt slutkörda! Kram på er!
Ludvig var så snäll under helgen och lånade ut sitt rum till Marianne och Reine. Själv fick han sova på bäddsoffan i biorummet. Kan ju säga att han inte direkt var svårövertalad! ;-) Han fick löfte om att han (äntligen) skulle få se Stephen Kings Det. Och det gjorde han i lördags kväll. I ca 40 minuter. Sen blev det lite för läskigt. Och inte så mycket sömn resten av den natten...
Så som sagt, det är ju inte helt konstigt att pojkarna var trötta i morse. Men de kom iväg i tid. Marianne, Reine, Molly och jag satte oss för att äta frukost och då ringer telefonen. Det är Labbe. Theo har kräkts i bilen! De släpper av Ludvig vid Casa och vänder hemmåt igen.
Jaha, tänker jag, vi kom inte undan den här jobbiga magsjukan som har härjat landet i flera månader. Nu åkte vi dit!
Det är en matt och darrig pojke vi får hem. Han bäddas snabbt ned i soffan framför barnkanalen. Men snart börjar det röra på sig. Det kavas runt, först i soffan för att förflyttas ned på golvet. Gå runt bordet, studsa lite. Mamma, jag är hungrig! Hungrig? Jaha, vi har lite yoghurtglass i frysen, vill du ha det? Ja, tack!
Mamma, jag är mer hungrig! Ok, spagetti kokas. Spagetti äts! I mängder! Och en glass till!
Mamma kan jag få gå ut och cykla?
Magsjuka? Nä, det var nog snarare åksjuka, utlöst av tröttheten, plus att han satt i baksätet på Porschen och där sitter han så lågt så han inte ser frammåt på vägen. Sen har han alltid haft otroligt lätt för att kräkas, kan räcka att han blir för trött.
Tur att vi har så fantastisk personal på Casa! När jag ringde och förklarade sa de bara att han självklart skulle komma i morgon.
Molly och jag skulle till simskolan men då sa Marianne och Reine att de kunde passa Theo tills Lisa kom hem och kunde ta över! Underbart!
Molly blev så glad när vi kom till badet! Det var ju två veckor sedan sist. Tyvärr har hon en mollusk på knät som har böldat sig rejält, så hon kunde inte krypa upp på kanten själv för att det gör för ont! Sen sprack den när vi satt i bastun... Det ska bli så skönt när alla mollusker är borta, för hon har jättejobbigt med dem.
När vi kom ut från simskolan, så hade all dimma och alla moln skingrats!
Då är det solglasögon på!
Vi kunde inte hitta Mollys gummidrake som hon vill ha och krama när hon ska sova!
Men så påhittig som min yngsta dotter är så gjorde det inte så himla mycket. Det går nästan lika bra att krama en nappflaska... ;-)
Published with Blogger-droid v1.6.2
