Sidor

Leta i den här bloggen

måndag 24 december 2012

Vår Julafton 2012

Det började väldigt bra med en sovmorgon!! Bästa julklappen en småbarnsförälder kan få! Klockan var över åtta innan vi vaknade! Underbart!

Eftersom snön hade vräkt ned under natten fick vi börja med att skotta ut oss. Gott att ha en snöslunga! Vår ena granne fick låna vår, eftersom deras vägrade att starta och deras gäster var på ingång. Theo hjälpte grannen men när det var Labbes tur så hade han tröttnat.

Barnen har noga studerat alla klapparna under granen och memorerat vartenda paket som det stod deras namn på. Spänningen var nästintill olidlig!

Eftersom vi vaknade sent, så blev det snarare brunch än frukost, så ingen var hungrig till lunch. Vi valde istället att äta en ganska tidig middag, direkt efter Kalle Anka. Mitt under Lady och Lufsen ringde jourtelefonen och Labbe fick raskt ge sig av på två jobb.

Han missade därför julmiddagen och fick äta långt senare på kvällen. Men vi andra åt med god aptit. Sillsallad, skinka, inlagd sill och makrill, gravad lax och makrill, rökt lax, laxpaté, rökta korvar, rökt ren, prinskorv, älgköttbullar, dopp, rödkål, bruna bönor, ostar, vörtbröd och julknäcke, kex, mm, mm. Allt nedsköljt med julmust! Så himla gott det är med julmat!

Theo tyckte dock att något mycket viktigt saknades på julbordet och gick och hämtade det i kylskåpet. Ketchup...

Sedan väntade vi. Väntade och väntade. Kollade på sista avsnittet av Greveholm och på Karl Bertil Johnsons jul. Åt lite godis och väntade. Typiskt nog blev det en del krångel med de jobben som Labbe var iväg på, så det drog ut på tiden.

Reine hade dock en del att stå i. Helt plötsligt smet han ut och på äkta Stålmannenmanér, fick han på sig röd rock, skägg och luva, snabbare än man hann blinka. Sedan gav han sig iväg. Till grannen!

Så, när Reine var tillbaka från sitt uppdrag och ombytt till sina vanliga kläder, så bankade det rejält på dörren. Theo och Molly har en fantastisk reaktionsförmåga, visade det sig, för det tog bara två sekunder från att sitta nedsjunken i soffan till att öppna dörren i hallen. Men den som stod därute var inte riktigt den de hade förväntat sig. Visst var det tomten men framför allt Theo var ju hundra på att det skulle vara pappan som klätt ut sig. Men den här tomten varken såg ut eller lät som pappan. Det såg riktigt roligt ut när de liksom tvärnitade i sina rörelser.

Tomten blev, efter viss tvekan, inbjuden och började dela ut klapparna. Molly accepterade tomten som just Tomten fullt ut men Theo var väldigt fundersam. Än mer fundersam blev han när pappan mitt i allt kom hem från jourjobben. Den minen var fullständigt obetalbar! Fullständig förvirring! Fullständig succé!

Ett litet tomtebyte mellan grannarna med tomteskeptiska sjuåringar möjliggjorde detta. Succé på båda ställena. De fick en lite kortare tomte som pratade en obegriplig bohusländska och våra fick en mycket lång tomte som bröt på finska (för att dölja den annars ganska avslöjande småländskan) och killarna tror återigen på tomten.

En väldigt lyckad julafton (den bästa jag haft, sa Theo) men väldigt nöjda barn...

och vuxna. I den här mössan kommer jag garanterat inte att frysa, ens om det blir 30 minusgrader.

Nu ska jag dricka lite mer julmust och äta lite mer choklad och sedan ska jag minsann somna gott i soffan!

God Jul!

2 kommentarer:

  1. Sötfinaste Cissa.

    Tack :) Kram och hoppas Labbe får vara hemma nu.
    <3

    SvaraRadera
  2. Låter som att ni hade en fin jul!
    Fast ketchup...? Hm.... ;-)

    God fortsättning!
    Kram M

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...